Uppköp enligt konstens alla regler

Kultur & Nöjen.

Du ser den varje dag. I sjukhusets väntrum, under promenaden i parken eller på torget där du bor. Den offentliga konsten finns överallt omkring oss.

Men var kommer den ifrån? Vem är det som bestämmer vilken konst som ska finnas i våra gemensamma miljöer?

I ett antal artiklar berättar vi om hur det går till när regionen, kommunen och staten köper in konst för miljoner.

Lagstiftningen ställer till det för myndigheternas konsthandläggare. Inköp av konstnärliga tjänster regleras av lagen om offentlig upphandling, LOU, och ska hanteras på samma sätt som inköp av snöröjning eller vvs-installationer.
– Det här är jättebesvärligt för oss, säger Region Skånes konsthandläggare Helena Trenk.

I lagen finns en undantagsbestämmelse om inköp av konstnärliga verk som regionen tidigare har kunnat luta sig mot och som möjliggjorde direktinköp från en eller några få utvalda konstnärer. Men efter att Regeringsrätten slagit fast att även konst ska upphandlas i konkurrens, om kostnaden överstiger 287 000 kronor, vågar inköparna inte längre riskera att deras beslut överklagas och arbetet därmed försenas.

Därför har Region Skåne utannonserat uppdraget om konstnärlig gestaltning på nya strålningen på onkologen i Lund, som börjar byggas i år. Det är första gången man upphandlar konstnärliga tjänster enligt LOU och det är inte okomplicerat, säger Helena Trenk:
– Det är inte som att köpa in tjänster av ett grävbolag. Det är väldigt svårt att bedöma och värdera konstnärliga tjänster enligt LOU. Projekttävlingar är en möjlighet men det kräver ännu mer administration och pengar, pengar som skulle ha gått till konsten.

Genom att konkretisera uppdraget i en annons begränsas den konstnärliga friheten och dialogen mellan konstnären och beställaren, menar Helena Trenk.
– Det är den stora nackdelen, tycker jag. Vi kan ju få fantastiska idéer från konstnärerna, men då har vi redan begränsat oss. Vi måste följa lagen och kan inte i efterhand ändra och göra något annat, kanske något som någon av de bortplockade konstnärerna kunde ha gjort.

Det finns visserligen fördelar med att annonsera ut uppdraget, menar Helena Trenk, eftersom det ger konstnärer från hela landet en möjlighet att anmäla sitt intresse. Men några ekonomiska vinster för regionen finns det inte att göra, summan som ska användas till konsten är redan klar och ingen konstnär kan bjuda under någon annan.
– Jag skulle vilja att man tittade på LOU i förhållande till kreativa tjänster, och det här gäller ju även arkitekter och andra kreativa näringar som har problem för att lagen inte passar in.

Till uppdraget på onkologen kom det 237 ansökningar. Av dem har man i upphandlingen valt fyra konstnärer: Catrin Andersson, Michael Johansson, Jukka Värelä och Aleksandra Stratimirovic. Och Helena Trenk är nöjd till slut:
– Det har fungerat. Men hela den administrativa processen har tagit väldigt mycket tid, tid som kunde ha gått till den konstnärliga processen istället.

Organisationen Konstnärscentrum Syd har 250 medlemmar i Skåne, Blekinge och Kronoberg, ett hundratal av dem är intresserade av att arbeta med offentliga utsmyckningar, berättar organisationens ordförande Staffan Gson Lind. Lagen om offentlig upphandling innebär mycket merarbete även för konstnärerna men det behöver inte bara vara av ondo, säger han:
– Man måste tänka på dokumentation och referenser, sådant som konstnärer ofta är dåliga på. Det kan ju vara bra att man tvingas uppdatera sitt marknadsföringsmaterial.

Enligt Staffan Gson Lind gäller det för inköparna att vara flexibla i uppdragsformuleringarna så att begränsningarna blir så få som möjligt.
– Och det är viktigt att den konstnärliga dimensionen kommer med i ansökningshandlingarna och annonserna. Det handlar ju inte om grävmaskinsentreprenad utan om upphandling av konst.

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling:

"Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader.

Syftet med upphandlingsreglerna är att upphandlande myndigheter på bästa sätt ska använda de offentliga medel som finansierar offentliga upphandlingar, genom att uppsöka och dra nytta av konkurrensen på aktuell marknad."

Relaterade artiklar

Författare: Ulf Clarén
Publicerad 2 augusti 2011 18.21
Uppdaterad 2 augusti 2011 18.21

Kultur & Nöjen
Bloggar
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu