STOCKHOLM. Tomas Alfredson är iförd ett par tjockbågade svarta glasögon,
perfekta att gömma sig bakom för en man som inte gillar att vara i centrum.
Hans turbogästspel under filmlanseringen i USA för några dagar sedan uppfyller
honom fortfarande. På två dagar gjorde han över åttio intervjuer.
– Man får ta seden dit man kommer, säger han på sitt stillsamma vis.
”Låt den rätte komma in”, efter John Ajvide Lindqvists roman med samma namn,
berättar om mötet mellan den mobbade förortspojken Oskar och vampyrflickan
Eli.
Boken har lockat många läsare som normalt inte befattar sig med skräckromaner.
Tomas Alfredson är en av dem.
– Jag fick den av John Nordling, som senare producerade filmen. Jag avskyr att
få böcker och filmer av folk. Jag vill upptäcka dem i fred. Men den här
läste jag och kunde inte sluta.
Vampyrgenren är en alldeles egen värld, omgärdad av regler och myter, som
hålls vid liv av entusiaster.
Men Alfredsons film inrättar sig inte i ledet. Den är avsexualiserad och
ömsint – blodslafsandet till trots. Tomas Alfredson ser den som en
kärlekshistoria.
Många ville göra film av ”Låt den rätte komma in”.
Att uppdraget gick till just honom tror han själv beror på att han och John
Ajvide Lindqvist fann varandra på ett alldeles särskilt sätt.
– Ett sådant här samarbete förutsätter att man har någon sorts värdegemenskap.
John och jag är relativt jämnåriga, och vi delar samma sorts förortsungdom.
Men du växte väl upp i finkommunen Lidingö?
– Ja, men det var rätt så blandat där. Jag kände igen mig starkt i boken och
hade lätt att identifiera mig med Oskars utanförskap. Även om jag aldrig kom
i närheten av de fasligheter han blir utsatt för.
– Mobbningsoffer framställs ofta som ensamma, sorgliga stackare. Men en
hackkyckling samlar ju en väldig vrede inom sig – snarare än sorg. Om man
tolkar den här historien i vida ordalag, kan vampyren kanske ses som en
bild, ett förkroppsligande, av Oskars vrede.
Redan nu är det klart att Matt Reeves, mannen bakom monsterfilmen
”Cloverfield”, ska göra en engelskspråkig version av ”Låt den rätte komma
in”. Tomas Alfredson säger att idén till att börja med väckte hans mest
primitiva svartsjuka. Men nu bryr han sig allt mindre.
Att den amerikanska filmbranschen rycker honom i rockärmen verkar inte heller
hetsa upp honom nämnvärt. Visserligen håller han sig med en amerikansk
agentur, men ...
– Jag vet inte om jag vill dit, säger han. Det skulle betyda att jag tvingades
lämna mina barn och hela min verktygslåda. Och utan den tryggheten tror jag
inte att det skulle fungera.
Framtidsplanerna handlar just nu mer om Killinggängets kommande
Dramaten-uppsättning, med planerad premiär nästa höst.
Det är dessutom klart att han ska göra film av ytterligare en John Ajvide
Lindqvist-bok – ”Människohamn”, som släpptes i slutet av maj.
– Ingenting är skrivet, men vi har ett gentlemen’s agreement, säger Tomas
Alfredson. Fast först ska jag försöka ta mig tid och råd till att vara litet
ledig.