"Det är lätt att tappa modet"

Lund.
De var riktigt bra på gymnasiet, på LTH får de höra att de borde skämmas.

Klockan är 15.00 och föreläsningen i matematik är över. De stora skjutbara tavlorna i föreläsningssalen är fulltecknade av parenteser, siffror, bokstäver, bråk.

- Det är linjär algebra. Grunden i till exempel CAD-program, förklarar en av studenterna, Johan Kristensson, 20 år, från Lidhult i Småland.

Han och kursarna Lisa Berglind, 21, Johan Kristensson, 20, från Osby, och Anna Engstrand, 20, läser alla till civilingenjörer vid Lunds tekniska högskola, LTH. Deras inriktning är maskinteknik.

De fyra sätter sig på de första raderna i den nu utrymda salen.

- På gymnasiet klarade i alla fall jag de flesta talen. Du fick ha formelsamling och miniräknare och jag visste att om jag bara koncentrerade mig så ordnade det sig, fortsätter Johan Kristensson från Lidhult.

Nu, på LTH, är det annorlunda. Matten är något helt annat än den matematik som de var så bra på under gymnasieåren.

- Du ska kunna allt från grunden, säger Lisa Berglind. Formlerna måste man kunna utantill och man får inte använda miniräknare.

Det känns svårt, ibland nästan omöjligt.

- Då är det lätt att tappa modet. Man inser att man inte kunde någonting innan, säger Johan Kristensson från Lidhult.

Det pratas ofta om matematiken.

- En lärare sa åt oss att vi borde skämmas över hur dåliga vi var i algebra, säger Anna Engstrand.

De var alla riktigt bra i matematik i gymnasiet. Tre av dem hade MVG, en VG. Samtliga har läst matte E.

Ändå blev mötet med högskolans krav på mattekunskaper en kalldusch. Lisa Berglind och Anna Engstrand klarade första tentan för ett par veckor sedan. Johan Kristensson från Lidhult och Johan Kristensson från Osby misslyckades.

- Vi skulle räkna med att plugga femtio timmar i veckan första året. Och det behövs nog. Jag pluggade inte så mycket och det var väl därför det gick som det gick, säger Johan Kristensson från Osby.

De klarade sig alla bra på det färdighetstest som alla teknologer får göra i början av sin första termin. Egentligen är det först nu en bit in i terminen, med parallella kurser i linjär algebra och i analys, som det börjar märkas vad de gett sig in på.

- Ibland kan jag tycka att de varit onödigt grymma som lagt två mattekurser parallellt, säger Anna Engstrand.

Hur ser de på gymnasiets mattekurser? Kunde de varit tuffare?

Ja, svarar de alla. Och så borde det premieras om du fördjupar dig i ett ämne som matematik.

- Idag spelar det lika stor roll för ens slutbetyg om du har MVG i extramatte som om du fått det i någon flummig kurs i kommunikation, säger Lisa Berglind.

Matematiken är en utmaning för många teknologer, särskilt i början. Men det finns också faktorer som gör att de flesta ändå tar sig igenom sitt första år.

Faddersystemet, till exempel. En grupp på tjugo studenter får ett par faddrar, oftast studenter som läser sitt andra år, som kan hjälpa och guida i den nya stan och det nya livet.

Systemet med klasser skapar också gemenskap.

- Alla har samma plugg att göra. Det uppväger nog en del av stressen, säger Anna Engstrand.

Tanken att ge upp har några av dem tänkt, mer eller mindre ofta under dessa första månader på LTH. Inte minst på grund av matematiken.

- Det känns ibland osäkert om jag ska fortsätta, säger Lisa Berglind.

- Kanske är det helt onödigt att kämpa med det här i fem år, säger Johan Kristensson från Lidhult.

Fotnot. De intervjuade manliga teknologerna heter båda Johan Kristensson.

Fler artiklar om Kunskapsglappet

Författare:
Publicerad 9 december 2005 10.40
Uppdaterad 9 december 2005 10.40

Lund
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu