Robert Nikolic har arbetat på Romano Trajo på Magistratsvägen. Liksom han far
Milos Nikolic gjorde under fritidshemmets guldålder på nittiotalet.
Själv har Robert Nikolic i flera år hankat sig fram som deltidsanställd på
Romano Trajo. Korta anställningskontrakt som förnyats allt eftersom. Han är
kritisk till kommunens agerande.
Det finns en kunskap om och en empati för barnen som inte tas tillvara.
– Jag har funnits där. Jag har ett stort nätverk. Ungarna ser upp till mig.
Jag har själv varit med om att göra fel saker men hittat rätt väg igen.
Han klarade sig igenom grundskolan tack vare stödet på Romano Trajo men några
gymnasiestudier blev det inte. Robert Nikolic fyller snart 24 år och letar
jobb. Planen är att plugga på Eslövs folkhögskola för att bli
kriminalvårdare men han hade hellre fortsatt att arbeta med ungdomarna på
”Maggan”, som hyreshusen på Magistratsvägen kallas i folkmun.
– Jag har lagt fram förslag om hur vi ska arbeta med de äldre barnen – från
sexan och uppåt – med olika aktiviteter på dagarna och kvällarna. Ungefär
som Lugna gatan i Malmö. Men det är inget som politikerna är intresserade
av. De vill bara spara pengar.
När ockupationen av fritidshemmet kommer på tal slår han ifrån sig:
– Jag vill inte vara en del av deras fantasier. Ockupanterna har bara
förstört. De BRYR sig inte. Jag råkade gå förbi en kväll när jag var på väg
till en kompis. Då flög polisen på mig direkt och undrade vad jag gjorde
där.
Politikerna måste inse att det finns problem i området. Och att det finns folk
som vill arbeta med att stötta de ungdomar som behöver integreras, menar
Milos Nikolic.
Familjen kommer ursprungligen från forna Jugoslavien. För tjugo år sedan fanns
det över 130 romska familjer i Lund. De flesta har lämnat Lund. Kvar är sex
sju väletablerade familjer.
– En del har flyttat för att de haft råd. Flyttar en flyttar många. Romer vill
ju ha nära till varandra. Andra flyttade för att de bott för trångt i en
liten lägenhet. Själva bodde vi i Bjuv ett tag men nu är vi tillbaka i Lund,
säger Milos Nikolic som bor i ett gulteglat femtiotalshus i Stångby med fru
och barn.
Han är lika besviken som sin son på dagens tjänstemän och politiker.
– På Roger Niklewskis tid var allting mycket bättre, säger han och tar en
slurk kaffe. När Niklewski slutade började det gå utför. Många olika chefer,
få med samma känsla och engagemang för de svaga barnens sak.
Från början var målgruppen för Romano Trajo de romska barnen. Men sedan
tillkom andra barn som hade samma behov. Som mest var 24–28 barn inskrivna.
– Det handlar inte bara om romer. Vi hade barn från alla möjliga ställen –
kurder, araber och även svenska barn som behövde stöd och läxhjälp.
Barn till föräldrar som av olika skäl saknar en skolkultur och där det finns
språksvårigheter.
– Vi gick in i föräldrarollen när det gällde kontakterna med skolan. Och de
resurserna finns inte i dagens skola, säger Milos Nikolic.
När Lunds kommun införde direkt skolpeng förra året förlorade Romano Trajo det
mesta av sitt anslag på 600 000 kronor. I april beslutade skolpolitikerna
att lägga ner Romano Trajo. Barn- och skolnämndens ordförande, folkpartisten
Lars Hansson, menar att barnen lika gärna kan gå på andra fritidshem i
närheten. Kompetens och platser finns inom rektorsområdet.
– Problemet är att barnen känner sig trygga på Romano Trajo. De känner sig
inte välkomna på skolans fritidshem, säger Robert Nikolic.
Och han har sin analys klar.
Politikerna biter sig själva i svansen.
Det finns barn på Norra Fäladen som behöver extra stöd och de barnen riskerar
att skapa problem längre fram. Med bus och begynnande kriminalitet som följd.
– Det kommer att bli katastrof. Och det är redan på gång. Det märker man när
man går runt på Maggan. En massa nya knarkpoliser går runt med sina hundar.
De trakasserar alla som ser ut som jag – utlänningarna. Det hade varit
bättre att anställa barnskötare istället.
Fotnot: Roger Niklewski var kommundelschef på Norr. Han blev sedan
stadsdelschef på Rosengård i Malmö.