Vid fyratiden upptäcktes två älgkalvar på Kävlingevägen i närheten av Norra Ringvägen i Lund.
– De sprang ut mitt i vägen, men blev skrämda av bilar och vände tillbaka in i parken, säger Naib Woldemariam som var på platsen.
Den ena försvann från parken, medan den andra dröjde kvar. En liten folksamling bildades på platsen där man bland annat hjälptes åt att varna bilister som körde förbi. Kalven tog sig sedan till Norra kyrkogården. Där sköts den av jägare som polisen hade tillkallat.
Den andra kalven förirrade sig längre in mot centrum och ska ha sprungit flera gånger över järnvägspåren i närheten av Kung Oscars bro och sköts i närheten av Lerbäcksskolan.
– Det är i maj när korna ska få nya kalvar, då stöter de bort fjoringarna. De blir stressade och förvirrade med alla bilar och för uppskruvade för att kunna sövas, säger jägaren Lars Celander.
Polisen ringde honom vid sextiden igår och då fanns ett avlivningsbeslut. Lars Celander kallas in för att hjälpa polisen när älgar förirrar in sig i bebyggelse men även när de befinner sig farligt nära motorvägar.
– Vi hittade den första och sedan fick vi höra över radion var den andra var. Det är en fara för allmänheten, det är därför det blir så här, säger han.
Det är jägarens uppgift att ta hand om älgkropparna efter avlivningen men köttet kan bli förstört av stressen. När Lars Celander hittade djuren var de utmattade och stod och flämtade.
De två älgarna ska ha setts redan för några dagar sedan norr om Eslöv och efter det i Gårdstånga berättar Lars Celander. Enligt polisen ska de ha varit inne i Lund redan under lördagen.
– Tydligen ska de ha varit synliga i samma område igår eftermiddag men då blev inte vi uppringda, säger Marie Keismar, vakthavande befäl, Skånepolisen.
Det är jägarna som fattar beslut på plats om älgarna går att skjuta. Polisens alternativ är att försöka lotsa djuren ut ur staden men det leder i många fall till att älgarna dör av stress enligt Marie Keismar.
– Att söva dem är inget alternativ. Man måste ha jordbruksverkets tillstånd för att fånga vilda djur, säger Marie Keismar.
– Det är tråkigt att vi måste skjuta dem men de rör sig vid järnvägsspår och bilvägar. De blir lätt stressade.