Playa del sandtag solklar vinnare

Arton grader, mulet och svag snålblåst. De yttre förutsättningarna är optimala för den som vill slippa trängas och som räds solbränna.

GPS:en leder oss ut på en äng där något som liknar omogna rapsplantor breder ut sig. Vi följer svaga hjulspår till en gräsplätt intill som nog är parkering. Under färden har Joel da Silva och Isa Praia berättat om sina besök på Copacabana – världens mest kända strand. Palmer, brädsurfare, kokosnötvatten, Brahma-öl, strandfotboll, frescoboll (strandtennis), beachvolleyboll, harpunfiske, snorkling – ja, ni förstår.

Från gräsparkeringen ser vi en sandhög och antar att där finns stranden. En familj med två barn går i motsatt riktning, mot den enda bilen förutom vår på parkeringen.

Treåriga Lara Praia Silva är, trots att hon gillar att bada, skeptisk till att gå mot sandhögen. Mamma Isa försöker hålla skenet uppe med flera ”titta vad fiiint” och när vi ser den lilla sjön får orden effekt. Lara går nyfiket mot vattenbrynet där två änder guppar på den krusiga ytan. Isa Praia suckar över utspridda aluminiumburkar, mjölkpaket, grillkol och plastpåsar längs den 50 meter breda sandremsan.

– Det gör mig så arg. Jag har sett samma sak på brasilianska stränder, men i Brasilien är det många som inte gått i skola. Här har alla utbildning och ändå..

– Vad är det?

Isa Praia avbryter sina tankar om nedskräpning när hon ser vraket tio meter ut i vattnet. Det pråmliknande fartyget med gul, rostig förarhytt har legat kvar sedan tiden då Tvedöra var sandtag.

Lara Praia Silva, som tidigare under dagen var på Källbybadet med sin förskola, går ut en bit så att vattnet går över midjan. Motståndet några minuter tidigare har nu gått över till skratt medan hon slänger sig i böljan.

– Hon är född i Sverige, säger Isa Praia.

Själv flyttade hon hit för sjutton år sedan, pappa Joel för fem år sedan. Nu arbetar båda med att arrangera kurser, dans och konserter på brasilianskt tema, plus att extraknäcka på restauranger.

Joel da Silva stänker lite vatten över dottern och undgår noggrant att någon droppe träffar den egna kroppen.

Hur ofta åker ni till stranden här i Sverige?

– Det vet man aldrig, säger Joel da Silva och skrattar. Jag önskar att sommaren var lite säkrare här.

Under sitt årliga besök i regionen Bahia norr om Rio de Janeiro är de på stranden varje dag. Bland drinkarna och de sportiga aktiviteterna är det vissa företeelser som aldrig syns på brasilianska stränder.

– Om du grillar på stranden blir du utslängd. Man tar inte med mat eller dryck eftersom det alltid finns serveringar i närheten, säger Isa Praia.

Du ser heller ingen som byter om på stranden – synen på kroppen är mer sexualiserad än i Sverige, menar Isa Praia. Plus att badkläder torkar ganska snabbt i hettan.

Och ingen läser på stranden, med vissa undantag. När Joel da Silva och Isa Praia träffades på stranden i Bahia var hon den enda bland fyratusen besökare som hade en bok i handen.

Under de tunga, gråa molnen är det ingen som vill slå sig ned i sanden för att läsa eller grilla. Det är dags att åka tillbaka till Lund – något som bara Lara Praia Silva protesterar högljutt mot.

Resultat: 9 - 2 till Tvedöra.