"I Lund kan man vara stolt över att vara schackspelare"

Vad är viktigast för att vinna mot Emanuel Berg?

– Emanuel går aldrig ner. Han är lite som en sån där leksak med tyngd i botten, man kan få in träffar på honom men han gungar alltid upp igen. Han är en fruktansvärt mentalt stark spelare som kommer med otroliga drag även i de mest pressade lägen. Så det gäller att vara uthållig, exakt och verkligen hålla hela partiet.

Vad är du mest nöjd med så här långt?

– Jag är nöjd med hur jag har spelat i mittspelet, jag har gjort fina partier. Jag klantade mig igår och satsade hårt med en extremt komplicerad öppning. Jag kom nära men precis när jag hade vinstläget så missade jag det och det blev remi.

Du bytte nyligen klubb och gick med i Lunds Akademiska Schackklubb, varför?

– Jag spelade länge i en klubb i Skara men de drog ner på satsningen, då kände jag att LASK låg mig varmt om hjärtat. Ett problem i Sverige är den här klichébilden av schackspelaren som en nörd. Men här i Lund har vi en massa människor som är stolta över att vara schackspelare och ger järnet, så önskar jag att det vore mer.

Hur laddar du om mellan matcherna?

– Det är mycket förberedelse, det tar nästa fyra timmar om dagen. Sen är jag ute och rör på mig och läser. Just nu är det Dan Simmons "Hyperion". Jag gillar att läsa saker som utspelar sig långt från verkligheten så att man verkligen kopplar loss från den här världen under turneringar.