Råkor ska lösa universums mysterier

– Ibland är de kvickare än vi människor på att lösa problem, säger Mathias Osvath som själv fött upp råkorna.

Råkorna i den stora voljären flyr förskräckt upp i ena hörnan när vi okända tittar in.

En av råkorna lämnar flocken och flyger lite närmare.

– Den kollar upp vad ni är för ena.

Råkorna ingår i det största forskningsprojektet någonsin om djurs beteende.

Kognitionsforskaren Mathias Osvath vid Lunds universitet uppmärksammades förra våren över hela världen. Då hade han publicerat en studie som visar att apor kan planera för framtiden.

Det var schimpansen Santino som lade undan stenar för att senare kunna kasta dem på närgångna besökare.

Nu är det sju råkor som han har fött upp som ska hjälpa mänskligheten att förstå hur det går till när vi tänker.

Voljären de bor i ligger vid ladan på familjens gård strax norr om Vombsjön.

– Vi ville bo på landet och så blev den här gården till salu. Och sedan kom vi på att vi ju kunde använda den stora ladan på något sätt. Det är många som har forskat på djurs beteende som har gjort det hemma.

"Primatforskningsstation" står det på en blå skylt. Själva anläggningen tillhör Lunds universitet.

– Vi ska fixa till lite mer. Det blir rum för studenter som ska vara här och forska. Och vi ska bygga en ny jättevoljär för korpar och den gamla råkvoljären ska göras ännu bättre.

Råkorna i voljären närmar sig försiktigt, de är fortfarande att betrakta som tonåringar.

– De är barnsliga länge, för att de måste lära sig det mesta. De har ett flexibelt beteende. Och de är extremt kvicka på att lära sig nya saker.

– Därför har de också kunnat sprida sig. Kråkfåglar finns över nästan hela världen.

Råkorna har en mental förmåga som på många sätt är lika människoapornas, säger Mathias Osvath.

De likheterna lockar forskarna.

Det är inte på något sätt konstigt och förvånande att chimpanser och de andra människoaporna är intelligenta och lika människor på många sätt, påpekar han.

– Vi delade den sista gemensamma förfadern med schimpanserna för bara sex miljoner år sedan.

Med råkorna som sitter och tittar misstänksamt på oss är det en helt annan sak.

– De här kommer ju direkt från dinosaurerna.

– De har utvecklats i 300 miljoner år sedan vi gick skilda vägar och vi har utvecklats i 300 miljoner år. Sammanlagt är det över en halv miljard år i evolution som skiljer oss åt. Så hjärnorna är väldigt olika.

De likheter i tänkande som trots det verkar finnas mellan kråkfåglar och människoapor blir då särskilt intressanta. Det är det forskarna i det internationella forskningsprojektet ska försöka kartlägga.

– Det är bland annat institutioner i Tyskland, Österrike, USA, Japan och Nya Zeeland som är med. I princip alla institutioner i världen som forskar på kognitionen hos kråkfåglar eller apor är med. Vi är de enda som sysslar med båda delarna.

– Vi letar efter de evolutionära principerna för tänkandet. De borde vara lika i hela universum. Vad är egentligen ett medvetande? Det är ett av de stora mysterierna.

Mathias Osvath jämför med flygförmågan.

– Den har uppstått åtminstone sex gånger i evolutionen. Flygande kan inte gå till hur som helt. Aerodynamiska principer styr hur det ska gå till. Vi är ute efter motsvarande principer för tänkandet.

När vi varit på plats ett tag bär Mathias Osvath in ett bildäck i voljären.

– Nu blir de jätterädda och sitter så långt bort som möjligt. De är fobiskt rädda för det nya. Sedan tycker de att det är spännande och till slut kommer de att gömma saker i det.

– När vi gör experiment är det en lång process där de ska vänja sig vid föremålen som används.

Katten på gården stryker runt inne i voljären. Den skrämmer ingen av råkorna. Främmande katter utanför framkallar däremot panik.

– Då får jag komma och skrämma bort den och bli en hjälte.

Råkornas läte varierar mycket för den invigde. Ibland hörs helt nya läten.

– Nyligen introducerade jag vår nya kattunge. Då hörde jag helt nya läten från råkorna. Alla kom. De satt nära och tittade och tittade. De hade ju aldrig sett en kattunge och tyckte förmodligen att det var konstigt.

Råkornas prestationsförmåga är ofta imponerade, säger Mathias Osvath.

– Ibland är det nästan obehagligt hur snabbt de kommer på något.

– De har tre gånger skarpare syn än människan. En människa som ser 25 bilder i sekunden uppfattar det som rörlig bild. En råka måste se 150 bilder i sekunden för att det ska bli rörligt.

I många mytologier i världen är kråkfåglarna de mest aktade djuren. I en indianmyt var det en korp som skapade världen.

Men likväl har kråkfåglar ingen högre status i många människors ögon.

– Delfiner och apor har en särskild ställning. Men många tänker inte på att träden och luften i Sverige är full av mycket intelligenta varelser.