Utsatta skolor förlorade på alliansens skolpeng

Under 2007–2009 har sjuttio lärartjänster försvunnit i Lund. Det visar Sydsvenskans granskning.

Elevantalet har knappt minskat alls.

Antalet lärare har därmed sjunkit från 9,4 till 8,6 per 100 elever. I runda tal betyder det att var tionde lärare försvunnit från Lunds skolor. Detta medan riksgenomsnittet på 8,3 lärare per 100 elever legat i stort sett still.

Lund är alltså fortfarande bland de bästa i landet. Men försprånget vad gäller lärartäthet och kostnad per elev minskar.

För att se hur besparingen har påverkat enskilda skolor beger vi oss till Fäladsgården. Det är rent och snyggt i korridorerna, men tidens tand märks på inventarierna. Var tredje elev på Fäladsgården har annat modersmål än svenska, och det talas 33 olika språk på skolan.

Många av barnen är nya i Sverige – och just dessa barn tillhör en grupp som fått känna av besparingarna.

– Många av dem har inte haft engelska tidigare, därför hade vi nybörjarengelska för dem. Men det kan vi inte ha längre, säger läraren Tina Edstedt Ottosson.

Det vore fel att påstå att problemen på Fäladsgården helt gått politikerna förbi. Den borgerliga alliansen har skjutit till extrapengar i år och nästa år. Men det är inte tillräckligt, menar Håkan Wollmark, rektor årskurs 6–9 på Fäladsgården.

– Innan beskedet om pengarna kom skulle jag behöva ta bort två tjänster. Nu blir det en tjänst.

Håkan Wollmark visar ett papper med egen statistik för skolans ordinarie elever. Enligt den var lärartätheten inte alls 9,2 utan 8,8 lärare per 100 elever förra året.

Vi ber om att få ta med oss pappret med hans egen statistik.

– Det går bra, säger rektorn.

Men han vill inte att vi ska få med oss hans kommenterar till siffrorna. Han river av kanten där det står ”DRA NED, DRA NED, DRA NED!”

Vad är det då som ligger bakom de nya förutsättningarna? Lena Leufstedt, skolchef för barn- och skolnämnd Lunds stad, ser några orsaker till utvecklingen. Det ena är det nya fördelningssystemet för pengar till skolorna, direkt skolpeng, som införts.

– Den direkta skolpengen har inte lika stor viktning av sociala faktorer som det gamla systemet.

Reformen har lett till en omfördelning av pengarna och en utjämning mellan skolorna.

– Skolor i östra kommundelen har fått mer pengar, skolor i områden med mindre gynnsam social struktur har fått mindre. Skolorna i, ska jag säga, välartade områden, har fått mer.

Förra året gjorde Lena Leufstedt politikerna uppmärksamma på utvecklingen och begärde mer pengar till Vikingaskolan, Svenshögskolan, Klostergårdsskolan, Fäladsgården, Gunnesboskolan och Fågelskolan. Det blev nobben.

I år upprepade hon begäran. Och sedan även kommunrevisionen kritiserat fördelningssystemet lyssnade politikerna.

Fullmäktige sköt till 1,6 miljoner kronor och barn- och skolnämnd Lunds stad 1,2 miljoner.

– Det är en kompensation till viss del. Men de utsatta skolorna har ändå inte lika mycket resurser som tidigare, säger Lena Leufstedt.

Den andra förklaringen till skolornas tuffa ekonomi ligger i den borgerliga alliansens budgetpolitik. Fullmäktige räknar till exempel med en procents löneökning i år. Skulle den bli högre får nämnderna spara in på något annat. Så har till exempel skett i barn- och skolnämnd öster, som 2009 drog över med 4,8 miljoner kronor, pengar som nu måste jobbas in av förskolor och skolor.

Att genomskåda resursfördelningssystemet är inte enkelt. Lärare kan tjänstgöra på flera skolor samtidigt. Elevkullarnas åldersfördelning påverkar också.

– De senare skolåren, 6–9 har alltid fler lärare. De har ämneslärare. En skola som har F–9 har därför procentuellt fler lärare än en F–5, säger Ann-Britt Wall Berseus, skolchef i barn- och skolnämnd Lund öster.

På Fäladsgården tittar vi in i ett klassrum där 9C har engelska. Två av klassens elever, Johanna Helgesson och Gabriella Towliat, säger sig ha märkt av försämringar.

– Vi har samma lärare som undervisar i flera olika ämnen, säger Johanna Helgesson.

– Det är lite sämre nu, men samtidigt lite lugnare på skolan än förra året, säger Gabriella Towliat.

Deras lärare Gabriella Hafström undervisar i engelska och i svenska som andraspråk. Hon jobbade tidigare som andraspråkskonsulent – då med att finna de elever som behövde extra undervisning och stöd för sin språkutveckling.

– När skolpengen kom skulle skolorna få köpa mina tjänster, men det ville ingen. Nu finns det ingen samordning längre. Den direkta skolpengen har slagit helt fel, säger Gabriella Hafström.

– Det är sorgligt att inte kunna ge de svaga eleverna den undervisning de behöver.