Förskolans barngrupper växer

Det ska framhållas att Lunds förskolor fortfarande är i framkant och toppar statistiken i landet när det gäller barnstorlekar och personaltäthet.

Dock märks en försämring.

En orsak är att Lund inte har hunnit med att möta det enorma behovet av dagisplatser till inflyttade nya Lundabor.

Inflyttningen har varit – och är – exceptionell och prognoserna har delvis varit i underkant.

Men det är inte hela förklaringen. Bidrar gör även det fördelningssystem av pengar till skolor och förskolor som har införts i Lund under mandatperioden. Kombinerat med att förskolorna inte har kompenserats fullt ut för lönekostnader och prisökningar.

Siffror från Skolverket visar att antalet barn per förskollärare/barnskötare (per inskrivna årsarbetare) har blivit fler i förskolorna.

2006 var siffran för hela kommunen 4,3 barn per förskollärare/barnskötare, 2009 har motsvarande siffra stigit till 4,6.

Lena Leufstedt är skolchef för barn- och skolnämnd Lund stad. Hon nämner år 2008 som exempel. Då slog nya resursfördelningssystemet igenom på allvar samtidigt som förskolorna kompenserades mindre för ökade kostnader.

– Anpassningen klarade förskolorna genom att vi placerade i snitt 100 barn till på 200 redan befintliga avdelningar. Det vill säga ett barn till på varannan avdelning.

Lena Leufstedt säger också att skolorna klarade motsvarande anpassning genom att minska på personalen.

– Det gjorde alltså inte förskolan. Men nu pratar jag bara om förskolorna i Lunds stad, hur Lund öster klarade anpassningen vet jag inte.

Ann-Britt Wall-Berseus, skolchef för barn- och skolnämnd Lund öster:

– Det är komplicerat och extremt svårt att dra slutsatser. Anpassningen till nya förhållanden drabbade oss samtidigt som expansionen här planade ut något. Därför slog det nog inte lika hårt.

– Sedan måste jag säga att alla resursfördelningssystem har sina för- och nackdelar. Med det förra hade vi fler barn i grupperna än vi fick betalt för. Med det nya får vi betalt för varje barn som finns. Men samtidigt, ju mer vi närmar oss målet 11/16 desto svårare är det att få ihop budgeten. Det är dyrare att ha små förskolor och små grupper.

Många tjänstemän och verksamhetsansvariga på förskolorna anser att den politiska målsättningen 11/16 är förlegad.

De stora grupperna består i praktiken ofta av flera smågrupper. Ändå måste de i statistiken redovisas som stora grupper. Antalet barn per årsarbetare anses vara ett rättvisare mått även om till exempel personal i olika former av pooltjänstgöring inte alltid räknas in.

Ytterligare ett sätt är att granska nämndernas bokslut. Barn- och skolnämnd Lund öster gjorde till exempel år 2009 ett underskott på 4,8 miljoner kronor.

– Det är nu en skuld våra skolor och förskolor har till kommunen som vi måste betala tillbaka på något sätt, säger Ann-Britt Wall-Berseus.

Kråke ska på cykelutflykt och då är det mycket att tänka på. Barnen lyssnar påpassligt, med korta avbrott för att ge Kråke råd på vägen, bara ett enstaka barn tappar fokus och tultar i väg.

Vi är gäster på Tåget, en förskola i Stångby med sju avdelningar.

Inflyttningen till byn har varit och är fortfarande otroligt stor. Det byggs bostäder för glatta livet runt om på åkrarna och så har det sett ut de senaste åren.

Catharina Schill är rektor för förskolorna i Stångby och Håstad. När hon tog över våren 2008 fanns det bara en förskola här, Tornastugan, med fyra avdelningar.

– Nu, 2,5 år senare, finns Tornastugan med sina fyra avdelningar plus förskolan Tåget med sju avdelningar. Dessutom öppnar vi ytterligare en förskola i januari, Stångby paviljongförskola. Den får två avdelningar.

Trots högt tryck och prognoser som gäckar är Catharina Schill osäker på om antalet barn på avdelningarna har blivit fler. Ekvationen ekonomiska ramar, platsgaranti och gruppstorlekar är svårlöst.

– Vi har försökt möta det genom att arbeta överskridande på avdelningarna. Det innebär att vi i stället för att se ett exakt antal barn på en avdelning, med ett exakt antal personal, så arbetar vi i stora arbetslag och barngrupper som delas i mindre grupper vid olika tillfällen under dagen.

– På det sättet jobbar vi mer utifrån barnens behov. Samtidigt är vi personaltätast under den tiden på dagen när det verkligen behövs.

– För föräldrar som ifrågasätter varför vi inte håller 11/16 i barngrupperna, förklarar vi att med alla de förutsättningar vi ska få ihop i ekvationen kan vi inte hålla de gruppstorlekarna.

Catharina Schill berättar att det också händer att hon får föräldrafrågor om ”stordrift”.

– Visst är sju avdelningar stort men det finns fördelar också. En är att det är lättare för oss att arbeta avdelningsöverskridande och ha personal i tjänst både tidig morgon och sen eftermiddag, än vad det är för en liten förskola.

Förskolorna har blivit mindre kompenserade för ökade lönekostnader och prisökningar de senaste åren.

– Så är det, och när de ekonomiska ramarna inte räcker till är det bemanningen som vi får minska på eftersom det är den stora kostnaden vi har. Men hittills har vi inte behövt göra det.

Förskolorna i Stångby har i dag cirka 13 barn i grupperna 1–3-åringar och 18 barn i grupperna 3–5-åringar.