Blivande civilingenjörer kan inte räkna

LUND. Sedan 1997 har andelen ingenjörsstudenter som är riktigt svaga i matematik fördubblats. Andelen riktigt duktiga har minskat med en tredjedel.

Idag anser två av tre universitetslärare att studenternas förkunskaper i matematik försämrats.

- De dåliga är idag riktigt svaga, den stora massan har blivit tydligt sämre och även de duktiga har tappat, säger Lars-Christer Böiers, ansvarig för LTH:s matematikprov för nybörjare.

Länge försökte de ansvariga försvara de allt mer urholkade kunskaperna med argumentet, "studenterna är inte sämre, bara annorlunda. De kan något annat istället".

- Vi tänkte att studenterna kanske var bättre i logiskt tänkande och problemlösning, att det bara var vissa verktyg de saknade, säger Lars-Christer Böiers.

Men så är det inte. Det visar om inte annat de färdighetsprov som genomförts varje höst sedan 1997.

- Sanningen verkar vara den motsatta, de är sämre även i där.

Nästan var tredje student vid LTH missar idag första tentan i matematik, enligt en utvärdering som Högskoleverket har gjort. Samma undersökning pekar på att studenterna själva upplever ett stort glapp mellan matten på gymnasiet och den på LTH.

Utvecklingen bekräftas av Skolverkets rapport "Väl föreberedd ", som publicerades igår. Två av tre lärare inom naturvetenskap och teknik tycker att studenterna idag är sämre förberedda än för fem år sedan - betydligt mer än snittet.

Och det är inom matematiken som raset är störst. Av ett tjugotal undersökta delfärdigheter som studenterna behöver får ingen sämre omdöme i rapporten än förmågan att tillämpa matematik.

Redan för tio år sedan konstaterade ansvariga på LTH att mattekunskaperna var på väg utför. 1997 gavs för första gången det prov som Sydsvenskan redovisar i grafiken.

Visserligen sjunker inte kunskaperna varje år, men trenden (den röda linjen i diagrammen) är klar: de riktigt bra blir färre, de riktigt svaga fler.

För LTH har matematikraset skapat stora problem. En första insats - som provades tidigt - var att sätta in extra undervisning till de svaga studenterna.

- Vi lade in extra övningar och extra föreläsningar innan omtentor som många skulle göra. Men studenterna blev inte bättre för det, säger Per Holm, utbildningsansvarig på datateknik.

Enligt honom handlar matematikproblemen till stor del om studieteknik. Studenterna är - i alla fall enligt Per Holm - ovana att anstränga sig i sina studier.

"Den här inlämningsuppgiften är för svår" , brukar han få höra.

- Men det är den inte! Jag vet att den ligger på en bra nivå. När jag lämnar tillbaka den första övningen, som många inte får godkänt i, blir de helt chockade.

Mattekunskaperna varierar ordentligt mellan olika inriktningar. På teknisk fysik är standarden hög, men det beror på att den är så tydligt profilerad på matematik och fysik. På andra, som data- och väg och vatten-inriktningarna, är det inte ovanligt att uppemot hälften av studenterna får mellan 0-9 poäng på provet - ett mycket dåligt resultat.

Från LTH:s ledning ser man med stor oro på utvecklingen.

- Det paradoxala är att matematiken blir allt mindre viktig i ungdomsskolan samtidigt som den blir allt viktigare inom ingenjörsyrket, säger Per Warfvinge, vicerektor för grundutbildningen.

LTH har högst matematikkrav i landet vid intagningen. Enligt Per Warfvinge är det en signal till studenterna om att matematik är viktigt.

- LTH kommer inte att börja undervisa i gymnasiematematik inom högskoleutbildningar, säger han.

För honom är det gymnasieskolan som ligger bakom raset i matematikkunskap.

- Skolan måste inse att många av dem som läser matematik D och E på gymnasiet gör det i syfte att förebereda sig för högskolestudier inom naturvetenskap och teknik och anpassa kurserna efter det, säger Per Warfvinge.