Avbruten behandling större risk än missbruk

Han anser att nolltolerans mot missbrukare i ett behandlingsprogram är helt ovetenskaplig.

– Det är pennalistiskt översitteri: Patienterna ska stå med mössan i hand och vara snälla. Annars blir de utsparkade och då får de skylla sig själva om de dör.

Markus Heilig började som läkare och forskare i Lund, fortsatte sin karriär i Stockholm och är nu forskningschef i Washington på ett nationellt program mot missbruk.

– Obehandlat heroinmissbruk är en farlig sjukdom. En heroinist löper tjugo gånger större risk att dö än en vanlig människa, säger han.

Om heroinisten behandlas med mediciner som metadon och Subutex återgår dödligheten till normala siffror. Däremot ökar överdödligheten drastiskt om missbrukarna skrivs ut ofrivilligt från behandlingsprogram – till femtio gånger mer än normalt. Heroinberoende är medicinskt klassat som en sjukdom. Det är också så man ska se på missbrukarna, enligt Markus Heilig.

– Beroende är en sjukdom och den är kronisk. Återfallen är en del av beroendet som behandlas. Inte slutar man att skriva ut insulin till diabetespatienter som har stoppat i sig en massa kakor?

Istället för att straffas anser han att heroinisterna ska få hjälp att ändra det beteende som leder till återfall.

– Med hjälp av beteendeterapi ska man förebygga framtida återfall. Ingen patient blir frisk från den ena dagen till den andra. Studier visar att det tar fyra år innan man uppnår max behandlingseffekt, säger Markus Heilig.

Många i Sverige är emot den medicinska behandlingen eftersom det är så svårt för missbrukarna att sluta med medicinen efteråt.

– All forskning visar att det bara är medicinsk behandling som fungerar på heroinmissbruk – all annan behandling är verkningslös, säger Markus Heilig.

Men han håller med om att det är svårt för de före detta missbrukarna att sluta med sin medicinering. Till exempel visar siffror att färre än tio procent klarar av att sluta med metadon.

– När man har tagit heroin tillräckligt länge ställs något i hjärnan om. Man kan må utmärkt i behandlingen. Jag träffade en patient som fått metadon i 25 år och ville sluta. I början gick allting jättebra, men efter ett tag drömde han om sprutor och kanyler på nätterna, säger Markus Heilig. Patienten återgick då till metadonbehandling.

– Det är så man måste göra. Om patienten vill avveckla då gör man det. Om det inte fungerar måste man gå tillbaka till behandlingen. Att pressa patienterna att sluta är inte förenligt med beprövad erfarenhet och vetenskap, säger han.