Tusen år tillbaka på två dagar

LUND. – Vi är kända i hela Sverige och mycket seriösa. Man kunde aldrig tro när vi startade för nio år sedan att det skulle bli så här stort, säger Eve Nilsson i Medeltidsgruppen.

Bockstensmannen ¿ Eve Nilsson i Medeltidsgruppen kommer originalet nära i sin autentiska dräkt av ull och lin med verklighetstrogna accessoarer ¿ skor, hosor, kniv och stav. Hustru Carina har sytt dräkten. Foto: Kasper Dudzik

– Mellan sex och sju tusen i fjol. Fler i år, säger Eve Nilsson.

Inte ens otjänlig väderlek har begränsat tillströmningen. Lite väta får en medeltidsintresserad tåla. Klädd i en helt autentisk replika av den legendariske Bockstensmannens klädedräkt behöver Eve Nilsson inte frukta vädergudarna.

– Det regnade hela helgen för fyra år sedan. Men vi som hade ”di gamle” kläderna klarade oss torrskodda.

Han nyper uppskattande med tumme och pekfinger i det tjocka ullklädet i sin dräkt. Därunder bär han en lättare långskjorta av lin. Skorna är av läder och handgjorda. Kniven handgjord efter originalet. Staven detsamma. ”Bockstensdräkten” har hustru Carina sytt efter originalets förlaga under långa vinterkvällar.

– Den här dräkten klarar regnet mycket bättre än det där moderna möget du har på dej, säger han och gör en gest mot Sydsvenskans reporters vita seglarjacka av 2000-talssnitt.

Medeltidsgruppen startade i mitten av 90-talet som en liten sammanslutning av entusiaster i den lokala hyresgästföreningen Papegojan på Väster. Idag jobbar man i arbetsgrupper med eget ansvarsområde – hantverksgrupp, kostymgrupp, artistgrupp. Och matgrupp.

– Sill är väl det närmaste vi kommer medeltiden. Men mycket av vår mathållning har sina rötter där – rotfrukter och korv. Här får vi nöja oss med ”melle”, vi har inte resurser att göra allt.

Han talar om medeltiden som en upplysningens tid – inte som det mörka tidevarv vi ofta uppfattar den som. Även om livet naturligtvis var hårt på många sätt. Barn blev vuxna och arbetsföra – och ”knivmyndiga” – redan i tioårsåldern. Dödsstraff fanns, men skamvrå och prygelstraff tillhörde de mer normala nivåerna i påföljdsskalan. Och han ser tiden fram till Gustav Vasas trontillträde på 1520-talet som en epok med starkt knutna lojalitetsband – inom den egna släkten inte minst.

– Mycket av gemenskapen i familjen och med de äldre har gått förlorad i vår tid. Man tog hand om varandra på ett helt annat sätt under medeltiden, säger Eve Nilsson.

Som erkänner att han själv skulle ha svårast att klara sig utan kaffe om han levt på den gamla goda tiden. Att resa i tidsmaskin har sina sidor. Lite fusk är tillåtet – om man måste.

Annars utlovas äkta vara i juni – från autentiska smycken, leksaker och kläder till riddarparad inne i stan, tokgycklare på marknadsområdet och tornerspel med Skånska Björnens riddare.

Samt lekar för barn och – inte minst – leklystna vuxna medeltidsfans:

Hästskokastning, ärtpåskastning, dra hank, spela knektspel, gå på styltor, fäktas med träsvärd och sköldar, jonglera, rida på käpphästar, pricka Quintanen med lansen, dubbas till riddare.

Det är i stort sett bara kraftprovet ”dra rövkrok” som fattas.

Men denna hedervärda sportgren var kanske inte uppfunnen på medeltiden.