Historielärare vill minska betygsglappet

Betygsglappet på grundskolan som Sydsvenskan skrivit om under våren är en realitet för Lunds gymnasielärare i historia.

Eleverna som börjar första året på gymnasiet kan i allmänhet mycket om förintelsen och delar av andra världskriget, men mycket lite om första världskriget. Några få kan historien tillbaka till franska revolutionen, men för de flesta börjar kunskaperna vid 1900-talets början. Den svenska moderna historien, med demokratins och parlamentarismens uppkomst, vet de inte mycket om.

– Det är ju väldigt viktigt för att förstå vad som händer i samtiden, och det är även bra i relation till andra länder att kunna sin egen historia, säger Karin Callmer.

Betygsglappet i Lund kompletteras av ett kunskapsglapp, berättar Karin Callmer, gymnasielärare i historia. Det är ett mycket stort glapp mellan grundskolan och gymnasiet, och det är ett stort glapp mellan de olika grundskolorna. Vi vet ofta att om de kommer från en skola så kan de mycket, och om de kommer från en annan skola så kan de inget. Det är en offentlig hemlighet. Foto: Emma Larsson

Ändå tror Karin Callmer att Lund har ovanligt kompetenta och kunniga lärare, även på det pedagogiska planet. Problemet är istället betygssystemet.

– Det finns inte angivet vad eleverna ska kunna, säger hon. Folk säger att det är lärarnas fel, att de inte fattar. Men det gör vi ju.

Det nuvarande betygssystemet är gjort för att beskriva elevens färdigheter och kunskaper, och inte för att som det gamla systemet jämföra eleverna med varandra. Ingen vet idag riktigt var gränserna går mellan de olika betygsstegen, och gamla tiders läroplaner som berättar vad läraren ska gå igenom är ett minne blott.

Resultatet har blivit en försämring i kunskap och inflation i betyg. När systemet var nytt skulle det vara mycket svårt att få MVG. Snart ändrades det till att MVG ungefär motsvarade gamla systemets femma.

– Men det rasade också snabbt, så nu kanske det motsvarar en fyra, säger Karin Callmer. 25 eller 30 procent får MVG. Det är ju inte klokt. Eller är det klokt? Är alla så kolossalt duktiga?

Karin Callmer är inte ensam om att undra om betygen är rättvisa. Några historielärare runt om i Skåne har slagit sig samman och börjat göra Skåneprovet, ett gemensamt prov i historia, ungefär som de nationella proven i svenska, engelska och matematik.

– Vi är väldigt nöjda med det, säger Karin Callmer. Och eleverna tycker om det, de gillar när det är något som gäller alla.

Genom Skåneprovet har Karin Callmer fått bekräftat att hon sätter rättvisa betyg på sina elever, i relation till andra skolor i Skåne.

– Men för hela Sverige har vi inte en susning, säger hon. Det kan vara helt annat i Östersund eller Skellefteå. Det är ingen som vet.

Historielärarna på gymnasiet i Lund har också samarbete genom historielärarnas förening som träffas ett par gånger om året. Det är bra, men lärarna skulle behöva fler studiedagar ägnade åt diskussioner mellan skolorna, tycker Karin Callmer.

För något år sedan tog kommunen initiativ till träffar mellan gymnasielärare och högstadielärare.

– Det var trevligt att träffa grundskolelärarna, men det blev inte så mycket av det, säger Karin Callmer. Det blev lite som när vi träffar lärare från universitetet, att vi känner att det blir bara sämre, och studenterna kan inget, och det är vårt fel. Det är svårt att prata om problem.

Vems är felet då?

– Systemets. Som jag ser det går det inte att lösa det konsekvent med det systemet vi har. Får man en omöjlig uppgift så får man göra så gott man kan.