LUND. Som vårens sista åtgärd lämnade Lundaekonomernas styrelse ett förslag till nästa läsårs fullmäktige att ta kåren ur LUS.
– Det var för att markera att vi var missnöjda med året i LUS, säger Per Ramstam. Det pratas hela tiden om att kompromissa. Och när vi sen försöker kompromissa och samarbeta, så fanns det ingen som ville kompromissa och samarbeta.
Slitningarna inom LUS är välkända, och handlar om hur organisationen är uppbyggd.
Lundaekonomerna tycker att organisationen är tungrodd och håller tillbaka när samhällsvetarkåren och humanistkåren vill ha ett större LUS med fler anställda.
–När man hela tiden drar åt det hållet, trots att vi inte vill, då ser man inte grunden för samarbete. Och det var där bristningen låg, säger Per Ramstam.
Enligt samhällsvetarkårens nu avgående ordförande Anna Kovasna handlar konflikten om synen på demokrati.
–Vad de strävar efter är en konsensusorganisation. De tycker att det är odemokratiskt när åtgärder görs i allas namn och de inte håller med. Samhällsvetarkåren tycker det är odemokratiskt när minoriteten får styra.
Och det var just minoritetens rättigheter som var tvistefrågan under våren, bekräftar Martin Lundqvist, nybliven ordföranden i LUS.
– Det som senast var stöttestenen var att man ville ha ett ökat minoritetsskydd. Men det hade man inget stort stöd för från de andra kårerna. Och då blev man nog lite besviken över att det inte gick igenom.
Alternativet till LUS är att kåren själv, kanske i samarbete med ekonomer på andra lärosäten, försöker påverka politiken nationellt. Något som Lundaekonomerna redan har försökt sig på, och tänker fortsätta med, oavsett hur det går med LUS.
– Man kan påverka på många olika håll, men det finns bara tid för ett visst antal grejor, säger Per Ramstam.
Är ni inte rädda för att förlora i inflytande om ni går ur LUS?
– Nej, för på central nivå är inte inflytandet överdrivet stort ändå.
Om ekonomkåren ska fortsätta inom LUS vill de se ett lösare samarbete, där de olika kårerna kan välja själva hur djupt de vill samarbeta inom olika frågor.
– Som det är nu måste man välja mellan hela kakan eller inget, säger Per Ramstam.
LUS styrelse diskuterade det hotande utträdet på sitt senaste möte i juni. Då tillsattes en arbetsgrupp som ska bjuda in kårerna till diskussioner om framtidens LUS.
– Ambitionen är att så många som möjligt ska vara med. Jag kan inte säga så mycket mer nu, men jag är ganska hoppfull, säger Martin Lundqvist.
Konsekvenserna för LUS om Lundaekonomerna skulle gå ur vill han inte uttala sig om.
Även samhällsvetarkåren är försiktigtvis positiv inför LUS framtid.
– Det är sällan vi tycker så olika i politiska frågor, och ofta i organisatoriska frågor. Jag tror att om vi fokuserade på politik så skulle vi kunna komma överens, men vi har fastnat i en tio år lång översyn av organisationen, säger Anna Kovasna.
För Lundaekonomernas del gäller det nu att vänta på att terminen och nya fullmäktige kommer igång.
–Det kanske inte tas upp på första fullmäktige. Först vill vi se hur nya LUS agerar, och låta fullmäktige sätta sig in i frågorna, säger Per Ramstam.
Lunds universitets studentkårer (LUS) samlar 15 av universitetets 18 kårer.
Teknologkåren är den enda större kår som idag står utanför.
LUS uppgift är att föra en samlad studentröst mot Lunds universitet,
kommuner och andra relevanta aktörer.
LUS har funnit sedan 1996, då Lunds studentkår upplöstes och delades upp i
fakultetskårer.
Läsåret 2000/2001 gick medicinarna, ekonomerna och teknologerna ur LUS, men
gick strax in igen efter att LUS stadgar ändrats. Sedan dess har arbetet med
att hitta en organisation alla kan godkänna pågått.
Teknologkåren gick ur LUS igen 2004.
% är glada
% är likgiltiga