Vandringar för ett tryggare Lund

LUND. Samtliga tre sakfrågor finns med i ett upptrappat arbete mot bristande kvinnotrygghet i Lund. Hit hör också bland annat pågående diskussioner om ljussättning av stadens offentliga miljöer.

– Trygghetsvandringarna kan sätta igång nästa år och kopplas till medborgarstämmorna i kommundelarna. Medborgarna får chansen att gå runt med sakkunnigt folk och peka ut var man känner sig otrygg, säger Lennart Prytz, (s).

Ensam på väg hem i natten - från jobbet eller från krogen. Rädslan kryper i kroppen. Hon skyndar på stegen, kramar hårt om nyckelknippan och tar fram mobiltelefonen. Det känns som om nattmörkret har ögon. Och längst inne i mardrömmen stirrar en Hagaman tillbaka. Foto: David Frederiksen

Konceptet, som rönt internationell uppmärksamhet, har sedan använts bland annat i Rinkeby, Nacka och Jönköping. Grundtanken är att de som lever och arbetar i ett område har störst kunskap om närmiljön.

– Det gäller framför allt kvinnorna. Och nu lyssnar politikerna. De har insett att de har stor nytta av den här kunskapen, säger Gerd Cruse-Sondén till Sydsvenskan.

I Göteborg har medborgarnas tankar under trygghetsvandringarna gjort att så kallade ”primära gångstråk” – sträckorna mellan hemmet, dagis, bussen, jobbet och mataffären – kunnat identifieras.

– De stråk där kvinnor måste röra sig, har gjorts i ordning först ur trygghetssynpunkt. Gatubelysningen har förstärkts rejält, insyn och sikt har gjorts bättre, säger Gerd Cruse-Sondén.

Under fem år med trygghetsvandringar har hon ständigt berörts av en sak:

– Hur kvinnor tar enorma risker för att undvika platser där de känner sig otrygga. Hellre långa sträckor på en hårt trafikerad väg än fem meter i en obehaglig gångtunnel. De väljer hellre att bli överkörda än våldtagna. Och de är inte ens medvetna om det.

I Lund är gång-och cykeltunneln under den hårt trafikerade Dalbyvägen ett bra exempel på detta, enligt genusgeografen Birgitta Andersson. Nu ska två nya cykelleder skapas – i höjd med Gastelyckan respektive Råbyholms allé.

– De två cykelvägarna kan ersätta undergången vid Dalbykarusellen för den som ska till Gastelyckan och till södra Linero. Till de norra delarna finns redan Hardebergastråket som en möjlighet, säger Lennart Prytz.

Möjlighet för stadsbussarna att stanna mellan hållplatserna för att släppa av passagerare på kvällstid är en fråga om förhandlingar med Skånetrafiken. Ett visst utredningsarbete krävs också för att konkretisera behoven.

– Det är inte alldeles enkelt. Bestämmelserna är många och vi måste först undersöka behovet. Det finns idag övervakningskameror på bussarna, vilket är en trygghet i sig, säger Lennart Prytz.

För den som åker stor buss på kvällen kan ett trygghetsstopp innebära att man slipper kliva av vid en öde ändhållplats för att sedan gå tre kvarter ”bakåt” för att komma hem. De små servicebussarna har redan ”vinkstopp” mellan hållplatserna, men det handlar om bekvämlighet på dagtid – inte om nattlig säkerhet.