Små, små partiklar tar sig ut i blodet

Under de senaste tio åren har halten mikropartiklar kommit att bli ett av de viktigaste måtten på luftkvalitet.

- Mycket tyder på att vi utsätts för partiklar i betydligt högre utsträckning än man tidigare trott, säger Jörn Nielsen, sektionschef vid yrkes- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset.

Och bevisen för partiklars negativa effekter på hälsan är starka.

- Det finns ett väldigt väl fastställt samband mellan dödlighet och långtidsexponering av partiklar, säger Naturvårdsverkets Titus Kyrklund.

Damm i luften har kunnat kopplas samman med ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom och med luftrörsbesvär. Uppemot 5000 svenskar dör i förtid varje år på grund av partiklar i luften.

Den dominerande teorin går ut på att partiklar - om de är tillräckligt små - kan gå ut i blodomloppet och där sätta igång inflammationsprocesser. Men mekanismerna bakom partiklarnas påverkan är fortfarande dåligt kartlagda.

- Min hypotes är att det är de riktigt små partiklarna som är farligast, eftersom de kan gå ut i blodet, säger Jörn Nielsen.

När man mäter halten partiklar i luften, utgår man idag från deras sammanlagda vikt. Det kan vara ett dåligt mått på deras farlighet.

- Mycket tyder på att antalet partiklar är ett mer relevant mått för hälsan. Men för det har vi inga gränsvärden alls, säger Jörn Nielsen.

Sedan gammalt vet man att metaller är farliga. Koppar kan orsaka allergier och hudirritation, bly kan orsaka skador på barns nervsystem, krom kan ge irritation på hud och slemhinnor.

Inandning av stora mängder mangan kan skada nervsystemet, arsenik kan bidra till cancer i hud och lungor, liksom nervskador hos barn.