Antalet dyslektiker har tredubblats

Text: Jan Samuelsson
Publicerad 4 oktober 2007 23.30 Uppdaterad 5 oktober 2007 9.59

Lund.
Antalet antagna på Lunds universitet med dyslexi har tredubblats i höst.
– Jag tror att ryktet spridit sig om våra insatser för dyslektiker, säger Christel Berg som är verksamhetsansvarig på avdelningen för handikappverksamhet.

LUND. Tidigare har det antagits 20-25 dyslektiker varje hösttermin. I höstas kom 65 nya dyslektiker. I dagsläget finns drygt 250 studenter på Lunds universitet med dyslexi.

– Vi har till och med dyslektiker på doktorandnivå. För en doktorand när hon kom tillbaks från en barnledighet och inte längre kunde jobba 24 timmar om dygnet för att kompensera att det tog längre tid att läsa in allt, berättar Helena Axelsson som är samordnare på Lunds universitets avdelning för Handikappverksamhet.

Det är till den avdelningen som studenter av olika form av funktionshinder, som till exempel psykiatriska diagnoser, dyslexi, whiplashskador, kommer för att få stöd och hjälp. Cirka 400 studenter har gjort så.


De som redan har ett intyg på sitt funktionshinder får hjälp direkt. Men eftersom det kan ta 1,5 år att få en dyslexidiagnos genom sjukvården får även de som saknar intyg hjälp efter ha genomgått avdelningens egna utredning.

– Det har visat sig att 98-99 procent av de som söker sig hit har dyslexi, säger Christel Berg.


Dyslektiker får direkt tre stöd; anteckningsstöd, förlängd tid på tentan och tillgång till talböcker. Detta kan skapa en viss avund hos andra studenter.

– Men det är ingen gräddfil in i studierna utan vad det handlar om är att dyslektikerna, som ligger efter, kommer upp till samma nivå som de andra studenterna ligger på, säger Christel Berg.


Det många dyslektiker saknar, menar Christel Berg, är studieteknik.

– Men dyslexi är inget statiskt tillstånd, du kan förbättra din studieteknik och läsandet, säger Christel Berg.


Handikappverksamheten har påbörjat ett samarbete med universitetets arbetslivscenter för att hjälpa dyslektikerna när de ska ut i arbetslivet. I Sverige finns inte många arbetsplatser som är anpassade för dyslektiker. Christel Berg skulle vilja ha det som i USA där man har kommit mycket längre när det gäller anpassning för dyslektiker.


Hon anger Tyskland och Sovjet som avskräckande exempel på motsatsen.

– Jag träffade en tysk professor som sa ”vi har ingen dyslexi på universitetsnivå”. Det är bara accepterat på grundskole- och gymnasienivå, inte på universitetet. I Ryssland finns det inte överhuvudtaget, säger Christel Berg.

Större eller mindre text



3 läsare har reagerat på denna artikel

33% är glada

0% är likgiltiga

67% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Antalet dyslektiker har tredubblats"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu