LTH sänker kraven på kurser i matematik

Text: Anders Sandström
Publicerad 14 oktober 2007 1.30 Uppdaterad 20 oktober 2007 2.00

Lund.
Bara en av tio blivande civilingenjörer på Tekniska högskolan i Lund får tillräckliga kunskaper i matematik med sig från gymnasiet.

LUND. Det har lett till att Tekniska högskolan tvingats sänka kraven i matematikundervisningen – 8 gamla studiepoäng under första terminen motsvaras nu av 10 nya.
– Någonstans har hela systemet kollapsat. Matten är på ett sluttande plan sedan länge. Det här är ett problem som börjar i grundskolan, säger Lars-Christer Böiers, studierektor i matematik vid LTH.

Kritiken mot de studerandes bristande kunskaper i matematik blev hård när Sydsvenskans artikelserie ”Kunskapsglappet” publicerades och väckte stor uppmärksamhet senhösten 2005.

Två av tre universitetslärare ansåg att studenternas förkunskaper i matematik försämrats, i många fall allvarligt.

Lunds universitets rektor Göran Bexell ansåg att gymnasierna måste ta problemet på allvar och betecknade främmande språk som ett annat kritiskt ämnesområde.

En av kritikerna var Lars-Christer Böiers, som testat mattekunskaperna hos de nya studenterna i snart 15 år.

Idag är han ännu mer kritisk och orolig.

– Nittio procent har för dåliga baskunskaper i matematik. Det finns duktiga elever i årskurs två hos oss som inte kan räkna ordentligt. Jag talar om den sorts räknekunskaper som man ska ha i ryggmärgen. Det är beklämmande, säger Lars-Christer Böiers.

För att hantera glappet mellan gymnasium och högskola har Tekniska högskolan valt att sänka kraven på den inledande kursen i matematik. Åtta ”gamla” studiepoäng har – med samma kursinnehåll – uppgraderats till att motsvara tio nya poäng. Det innebär en sänkning av kraven med 20 procent.

– Vi ger studenterna en mjukstart för att de ska ha en chans att hänga med. Facklärarna senare i civilingenjörsutbildningen klagar på att eleverna har för lösa kunskaper och att man tvingas undvika vissa utbildningsmoment. Eleverna begriper inte i alla fall och räknar bara fel.

Hur ser problemet ut konkret?

– Studenterna lär sig sämre och fastnar på fel saker. Matten är grunden för alla civilingenjörer. Nu är risken för missuppfattningar i fackämnena stor och det finns resonemang som de inte har förutsättningar att ta till sig. Det är klart att det är både allvarligt och frustrerande.

Är det farligt i en framtida yrkesutövning som civilingenjör?

– Man kan bara hoppas att de vi släpper igenom till sist håller en acceptabel nivå.

Vad beror det här ”matteglappet” på?

– Det här är delvis ett samhällsproblem som börjar nere i grundskolan. Nu har skolorna börjat göra något åt situationen och det är alldeles nödvändigt. Åtgärderna är en reaktion på nivåskillnaderna. Vi har kunnat konstatera en mycket klar försämring efter 1995, säger Lars-Chriser Böiers.

– Någonstans på vägen har hela systemet kollapsat.

Hur har situationen förändrats efter Sydsvenskans serie ”Kunskapsglappet”?

– I varje fall inte till det bättre. Vi har bytt provsystem och inte hunnit utvärdera årets kull. Men studierektorer över hela landet ser samma fallande kurva för kunskapsnivåerna.

– I Linköping har man till och med gett upp provet. Det blev bara brus kvar och det gick inte att utläsa några användbara resultat.

Resultaten började försämras 1995

När Sydsvenskan i vår serie ”Kunskapsglappet” för två år sedan avslöjade stora brister i förkunskaperna hos många av studenterna på högskolan väckte det våldsamma reaktioner.

Hårdast kritik fick matematiken där ”glappet” visade sig tydligast hos de studerande på Tekniska högskolan. Kritiska lärare på LTH påstod helt enkelt att de blivande civilingenjörerna ”inte kunde räkna”.

I dagens intervju pekar Tekniska högskolans studierektor för matematik, Lars-Christer Böiers, ut läsåret 1995 som ett nyckelår där studenternas testresultat blir sämre och där en ren ”systemkollaps” tar sin början.

Enligt Lars-Christer Böiers har idag 90 procent av de studenter som börjar läsa matte på LTH för dåliga förkunskaper.

Större eller mindre text



Externa länkar:
11 läsare har reagerat på denna artikel

27% är glada

0% är likgiltiga

18% är nyfikna

55% är arga


Hur reagerar du på "LTH sänker kraven på kurser i matematik"?
  • är detta hela sanningen?
  • Som jag har förstått det så krävs de 2 extra poängen för att det skall godkännas internationellt som en masters-utbildning. Alltså inte enbart pga kunskapsglapp och mjukstart.
  • Calle
  • söndag 14 oktober 2007 kl 02:26
  • Två poäng har tagits bort
  • @Calle Du räknar fel! Åtta poäng i det gamla systemet skulle motsvaras av tolv poäng i det nya. Men i stället har den inledande matten nu givits tio poäng, således minskats med två poäng. Studenternas problem förbättras givetvis inte heller av att LTH använder lokalt framtagna kompendier och böcker skrivna av institutionens egna medarbetare - istället för pedagogiska läromedel på internationell toppnivå.
  • Avhoppad student
  • söndag 14 oktober 2007 kl 03:23
  • Dålig skola
  • Det är inte bara matematiken som fallerar. Hela den svenska skolan är skit i dag - eleverna kan ingenting! Man lär sig att söka upp kunskap, men man HAR ingen kunskap.
  • Läraren
  • söndag 14 oktober 2007 kl 05:32
  • Bra lärare pensioneras dåliga kommer
  • Förr i världen tillhörde lärarna de bästa i sin generation. Sedan 1980-talet har de nya lärarna i allt högre grad tillhört de sämsta i sin generation. Detta gäller speciellt i naturvetenskap. För varje år försvinner övervägande bra lärare och ersätts med övervägande dåliga.
  • George O.R. Well
  • söndag 14 oktober 2007 kl 06:32
  • Matematiken har det klagats på sen 60-talet
  • Redan 1965 klagade lärarna på mattesidan att studenterna som kom till LTH har haft dåliga kunskaper i matematik. Det behövs rejäl statistik för att för att kunna bedöma om dåliga mattekunskaper ger ex. dåliga sämre betyg på resten av utbildningen. Vi behöver en grundlig utredning och inte bara en massa allmänt tjafs. Uppenbarligen har vi haft utmärkta civilingenjörer sedan 60-talet och jag är säker på att vi fortsätter på den banan. Vi behöver statistik på det här.
  • Civilingenjörsstudent
  • söndag 14 oktober 2007 kl 07:07
  • Inget att förvåna sig över!
  • Så länge vi envisas med att "tvinga" in alla i utpräglat teoretiska utbildningar, utan att ta hänsyn till ev fallenhet hos eleverna, torde inte resultatet vara förvånande. Det är en sak att ge alla möjlighet till utbildning, och en helt annan att hävda att alla kan bli läkare bara de vill! En bidragande orsak till att det ser ut som det gör, är att de flesta av oss inte anser ett hantvrksyrke vara lika fint som ett akademiskt yrke. En duktig yrkesman oavsett yrke har väl preceis samma värde?
  • Johny Johné
  • söndag 14 oktober 2007 kl 08:10
  • läromedel
  • Jag har klarat mattekurserna på lth för flera år sen, även om jag senare hoppade av. Jag tycker att läromedelen kunde bli bättre. Dom är inte särskilt pedagogiska som det ser ut nu. Där tror jag att bla Lars-Christer Böiers kan göra ett bättre jobb. Men proven då var helt ok, tyckte inte dom var för lätta eller för svåra. Men det var ändå en del studenter som hade problem. Det ska ställas krav på cicilingenjörer.
  • fd student
  • söndag 14 oktober 2007 kl 08:17
  • Böiers är själv en del av problemet
  • När Böiers skriver tentorna i matterkurser så rasar antalet som klarar den. Framförallt i flerdimensionell analys. (finns ingen forskning på området men det är allmänt känt ´) Så innan Böiers går till frontalangrepp på teknologerna så borde han också reflektera över sina egna prestationer och pedagogik. 2Hp extra vad är det när pedagogiken och tentamina är dålig. Matte på LTH måste själva ta på sig en del av ansvaret. Sydsvenskan borde kolla upp böcker då ju Böiers å resten av lärarna skrivt
  • Äldre teknolog
  • söndag 14 oktober 2007 kl 09:31
  • kunskap inom teknik och naturvetenskap
  • Problemen gäller inte bara matte, utan förståelsen för teknik och naturvetenskap har sjunkit väldigt mycket de senaste 10-15 åren, mycket beror på att 4-årig teknisk linje har försvunnit, många studenter å LTH kom den vägen, och hade därmed en teknikkänsla, dessutom var det tre till fyra sökande per plats, mot numera en, detta inverkar givetvis på kvaliteten. Dra ner på antalet platser och satsa på begåvningarna, då kan vi komma tillbaka i kvaliten på civ.ing utb.
  • Univ. lärare
  • söndag 14 oktober 2007 kl 09:35
  • Poängantalet
  • poängantalet har gått från 6p i "endimensionell analys" till först 8p och nu 10p, allt enligt den gammla svenska poängskalan, detta betyder en "inflation" på 66% (=10/6). 10p är numera 15 hp enligt Bologna reformens sätt att sätta pöäng. Kunskapsglappet är alltså betydligt större än vad som anges i artiklen. Motsvarande försämring gäller hela LTH, men institutionerna är för fega för att visa detta, utan man inför enklare kurser och snällare prov. Heder åt Böiers . som vågar påpeka sanningen
  • Universitetslärare
  • söndag 14 oktober 2007 kl 09:47
Mest läst på Lund
Artiklar som berör detta

Extrakurser ska förbereda för LTH-studier

0 emo
Mer från Lund
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu


© Sydsvenska Dagbladet AB 2011  Ansvarig utgivare: Daniel Sandström  Nyhetsredaktör: Martin Strandberg  Nyhetschef: Niklas Lundell
Nyhetstips: 71234@sydsvenskan.se  Telefon webbredaktionen: 040-28 12 34  Telefon växel: 040-28 12 00  Fax: 040-93 54 75 
Postadress: Sydsvenskan 205 05 Malmö  Besöksadress: Krusegatan 19 Malmö