Pressad personal hinner inte gå på toa

I ett brev till sjukhusledningen larmar nu fyra skyddsombud om att arbetsmiljön på avdelning 62 – som bland annat behandlar barn med epilepsi och hjärntumörer – är ohållbar.

De anställda är så pressade att de inte hinner gå på toaletten eller ta pauser utan att åsidosätta patientsäkerheten. Dessutom har flera anställda fått ”stressrelaterade symtom”, skriver skyddsombuden i brevet som också skickades till Arbetsmiljöverket för kännedom.

– När personalen är stressad blir förstås även patienterna lidande, säger Sara Borulf som dock poängterar att ledningen varit lyhörd och att problemen med uteblivna raster blivit något bättre sedan brevet skrevs.

Enligt henne har den genomsnittliga patienten blivit allt mer vårdkrävande. Och en del av behandlingen saknar personalen kompetens för, vilket är ett hot mot patientsäkerheten.

I tisdags gick sjukhuschefen Bent Christensen ut i ett pressmeddelande och konstaterade att arbetshälsan ökat. Han hänvisar till att de avvikelserapporter – som man enligt lag måste skriva om patienternas säkerhet riskerar att äventyras – inte ökat under 2007 trots minskad personalstyrka.

Men det är ett påstående som man på golvet har en naturlig förklaring till.

– Jag kan tänka mig att folk inte hinner skriva avvikelser. Jag känner inte igen bilden han ger, men han är väl inte ute i sjukvården så ofta, säger skyddsombudet Sara Borulf.

Charlotta Schaedel, medicinskt ansvarig verksamhetschef på barn- och ungdomssjukhet Bus, medger att personalen haft det tufft de senaste månaderna. Men så är det på alla avdelningar några månader om året.

– I november fick vi in flera vårdtunga patienter samtidigt som en hel del i personalen fick magsjuka. Därför drog vi också ner antalet vårdplatser med nästan 40 procent [från 17 till 10] under några veckor för att klara det. Nu är vi uppe i 17 platser igen fastän vi har lite personal, säger hon.

Överbelastade avdelningar är inget nytt fenomen på Universitetssjukhuset. I somras krävde Arbetsmiljöverket krafttag på barnakuten sedan tolv personer slutat på grund av den orimliga arbetsbelastningen.

Och än idag har sjukhuset inte löst frågan med de kontinuerligt återkommande topparna som får personalen att gå på knäna. Tvärtom blev situationen ännu värre när vikariepoolen Jobkom rationaliserades bort i höstas.

Skyddsombuden kräver nu fler anställda för att minska belastningen. Fem undersköterskor ska också anställas för att förstärka vården för epileptiker. Men fler än så lär inte bli aktuellt på ett sjukhus som bara lyckats spara hälften av de 110 miljoner som ålagts dem.

– Ett sätt vore ju att öka bemanningen under de kritiska månaderna från december till april och låta färre jobba på sommaren. Men ingen vill jobba så, säger Charlotta Schaedel.

Istället lutar det åt att en del av de sjuka barnen får ligga på andra avdelningar.

– Vi måste sannolikt dra ner vårdplatserna igen. Men det är något vi håller på att diskutera.