Artiklar som berör detta
Skilda åsikter om kårobligatoriets avskaffande
Studentkåren i Malmö vill ha kvar kårobligatoriet
LUND. Lunds universitets rektor var emot det, kår- och nationsrepresentanter i Lund var emot det. Men kår- och nationsobligatoriet kommer att försvinna. Och det är nationerna som oroar sig mest för en framtid utan tvångsmedlemskap.
– Det som oroar oss är finansieringen, säger Emma Jangö, ombudsman på Akademiska föreningen där tolv av Lunds tretton nationer är huvudmän. Vi måste sätta oss ner och tänka igenom situationen och kanske bli en mer kommersiell verksamhet.
Bredvid henne sitter Hanna Ericsson, ordförande för Lunds Universitets studentkårer, LUS. Båda två accepterar utredningen, som presenterade under onsdagen, och tycker att regeringens utredare Erland Ringborn har varit lyhörd inför deras problem.
Men frågan om vem som ska betala för deras verksamhet i framtiden är obesvarad.
– Överlag tycker jag att utredningen tar hänsyn till många av de orosmoment vi såg innan, säger Hanna Ericsson. Man måste prioritera för att finansiera det här men de prioriteringar som nämns är olyckliga.
I utredningen säger man att pengarna för att finansiera kårer och nationer – 310 kronor per student – ska läggas in i högskolebudgeten. Inga extra pengar ska skjutas in utan kostnaden ska samsas med annan verksamhet på högskolor och universitet. I stället säger utredaren Erland Ringborn att pengarna ska tas fram genom att man skär ner på antalet studenter. Det skulle innebära drygt 120 färre studenter i Lund och drygt 63 färre i Malmö.
Men förslaget får mothugg från rektor Göran Bexell.
– Först och främst vill vi att om det här ska genomföras ska det också finansieras, säger han. Och det måste politiskt beslutas om att finansiera det här med extra anslag och gör man inte det kommer vi att motsätta oss förslaget.
– Men det är bra att det finns uträknat vad det kostar, säger han, men det är bättre att vi får behålla våra platser och får pengarna.
Högskoleministern Lars Leijonborg (fp) sa vid onsdagens presskonferens att det är för tidigt att uttala sig om finansieringen och att han inväntar remissvaren och budgetsamtalen innan bilden klarnar.
Ännu mer frågande till vart pengarna ska komma i framtiden är Lunds nationer. Tillsammans med Uppsala är Lund de enda universiteten med nationer. De uppmärksammas i utredningen men det finns inga förslag på hur de särskilt ska finansiera sin verksamhet om de samtidigt ska konkurrera med kårerna om pengarna.
– Men det finns ingen domedagsstämning bland nationerna, säger Emma Jangö. Vi står inför något annat just nu och det gäller att man ser de värden som finns i nationerna.
I utredningens förslag på att låta finansieringen utgå från högskoleanslagen
anvisas ett belopp om minst 310 kronor per student.
Det ska enligt utredningens förslag finansieras genom en minskning av
studieplatserna. Siffran som nämns är 110 utbildningsplatser, drygt 0,3
procent av Sveriges studenter år 2006.
För Lunds universitet skulle det innebära drygt 120 färre studenter. För
Malmö Högskola skulle förslaget innebära en bantning med 63 studenter -
räknat på 3 procent av dagens studentantal.
Den sammanlagda kostnaden, räknat på 2006 års studentantal, innebär cirka 95
miljoner kronor. Högskolorna tillförs därutöver minst 30 miljoner kronor för
finansiering av studiesocial verksamhet med anknytning till
studiesituationen.
Nu ska utredningen skickas ut på remiss till olika instanser, sedan ska
riksdagen besluta i frågan.
Tidigast i juli 2010 kan den nya lagen vara genomröstad.
% är glada
% är likgiltiga