Artiklar som berör detta
Stor besvikelse bland husägarna
NCC byter byggmetod efter fuktlarm
Tre år innan mögel på Annehem är borta
Annehemsbor får tio års läckagegaranti
LUND. I september förra året kom larmet: flera nybyggda villor på Annehem var fuktskadade. NCC stationerade en arbetsgrupp i ett av de osålda husen för att utreda varför. Ett arbete som nu är klart.
Resultatet: i vartenda ett av de 175 husen finns större eller mindre fel.
– Den totala omfattningen kommer vi inte se förrän vi börjar riva i väggarna. säger Ulrika Lindmark.
Husen är byggda av putsad cellplast (frigolit). Vatten tränger lätt in i
väggarna och stannar sedan där, eftersom väggarna saknar luftspalt. NCC
valde efter massiv kritik att stoppa byggmetoden i hela Skåne under förra
året.
Igår fick varje husägare en rapport innehållande en generell beskrivning av problemen samt resultat från de mätningar och besiktningar som gjorts av just deras hus.
Det arbetet har skett med hjälp av en expertgrupp: Ingemar Samuelson, doktor i teknologi och med tjänst på Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP), Kjell Andersson, överläkare på Arbets- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro, samt Kenneth Sandin, docent i byggnadsteknik på LTH.
– Vi har varnat för den här konstruktionen sedan början av 2000-talet, säger
Ingemar Samuelson.
Husen på Annehem är enligt Ulrika Lindmark byggda 2003–2007.
– Varningarna hördes inte så mycket, säger hon. Och vissa experter sa att det var en bra metod. I efterhand kan man undra varför vi inte lyssnade mer på de kritiska rösterna.
– Flertalet av de hus som byggs idag har denna konstruktion, säger Kenneth Sandin. Att byggföretagen fortsatt har ju säkert ekonomiska motiv. Men jag tror inte heller att de har insett vidden av det här.
Kenneth Sandin har trettio års erfarenhet av fuktproblem i fasader. Han menar att problemet på Annehem egentligen är flera.
– Att bygga in en luftspalt i efterhand räcker inte om husen fortfarande har dåliga fönster-anslutningar som läcker, säger han.
Ulrika Lindmark ger honom rätt.
– Det här kommer att bli svårare än vad vi trodde från början. Det handlar inte om en felkälla utan om många. Dels är ytterväggarna, som sagt, inte luftade. Sen har vi också hittat felaktiga konstruktionsdetaljer och rena utförandefel, alltså att det slarvats på byggplatsen.
En åtgärdsplan ska vara färdig till sommaren och det praktiska arbetet
börjar till hösten.
– Det kommer att resas tält över husen för vi kommer behöva riva ytterväggarna. Husen kommer att behöva tömmas helt. Men vi löser det. Vi har osålda hus på området som de berörda familjerna får flytta in i så länge. Och vi lyfter möbler och allting dit, säger Ulrika Lindmark.
Hon hymlar inte med att det är ett arbete som tar tid.
– Det kommer nog ta ett par år innan vi är helt färdiga där ute. Men det värsta som kan hända är ju en lösning som ändå inte blir bra. Vi måste komma överens med varje husägare hur de vill att problemen ska åtgärdas. Det är de som äger husen, inte vi.
– Det finns inga beprövade metoder för det här, säger Ingemar Samuelson. Det är angeläget att man gör rätt. Mer angeläget än att det går snabbt.
Några direkt medicinska problem med att bo i de fuktskadade husen finns
inte, enligt Kjell Andersson.
– Det finns i alla fall inga stora tecken på påverkan av innemiljön, säger han.
En familj som flyttat ifrån området uppger att dotterns problem försvann
efter flytten.
– Det här är ett diffust område, säger Kjell Andersson. Det var ju inte hälsobesvär som satte igång det här, det var ju att det regnade in. Men det är klart att de boende ska få riktiga hus.
NCC införde i slutet av oktober förra året en förlängd läckagegaranti för alla sina enstegstätade hus: tio år istället för de sedvanliga två.
Men fler genomgångar, liknande den som genomförts på Annehem, kommer inte att göras.
– Vi har ingen anledning att tro att vi har samma typ av skador någon annanstans, säger Ulrika Lindmark.
Hon vet ännu inte hur mycket ombyggnaderna kommer att kosta NCC. Ulrika
Lindmark säger att hon gjort grova uppskattningar på kostnaderna för ett
värsta scenario och ett bästa scenario. Men hon vill inte nämna några
siffror.
– Pengarna är inte det viktiga. Det viktiga för oss är att det här ska bli bra till slut, säger hon.
Det har i åtskilliga enstegstätade hus, den typ som byggts på Annehem,
upptäckts ”mycket högt fuktinnehåll samt påväxt av mögel och bakterier”.
Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) startade därför ett större
branschgemensamt forskningsprojekt efter att problemen uppmärksammades. SP,
som kartlägger läget i hela landet, skriver i en första rapport att
”skadorna förekommer i stor omfattning”. I juni ska forskningen vara
avslutad och en fullständig rapport läggas fram.
Än så länge är kunskapen om hur man på bästa sätt löser problemen liten. ”Vi
hittar nya problem med konstruktionen efterhand. Innan vi gör någonting vill
vi ha hittat alla”, säger Kenneth Sandin, docent i byggnadsteknik och med i
NCC:s expertgrupp för Annehemsområdet. ”Dessutom är det säkert så att det
kommer att dyka upp nya fel under tiden man åtgärdar de befintliga”, säger
han.
33% är glada
33% är likgiltiga