LUND. Men kvinnorna konstaterar också att det är svårare för dem att få
hjälp än för män som hamnar i kris.
Kriscentrum för kvinnor startades 2001 som ett svar på det Kriscentrum för män som då redan fanns och som riktar sig till män med relationsproblem.
Varje år tas uppemot 150 kvinnor emot på Kriscentrum för kvinnor som har
lokaler i ett gatuhus på Prennegatan i centrala Lund.
Nästan på dagen sju år efter starten presenterades på fredagen en
utvärdering som gjorts av Tina Hansson och Maria Bangura Arvidsson vid
Socialhögskolan i Lund.
Den visade att de 84 kvinnor som svarade på en enkät eller intervjuades för
ett år sedan var mycket positiva till den hjälp de fått.
De upplevde att de blivit väl bemötta, fått sina problem bekräftade och fått
hjälp att bearbeta sina upplevelser, antingen enskilt eller i grupp.
De kände sig trygga i den hemlika miljön och tyckte sig ha blivit mer
självständiga och fått ökad självkännedom efter den behandling de genomgått.
De som deltagit i gruppterapi tyckte det var positivt att få prata med andra
kvinnor i samma situation och i vissa fall har de kontakterna fortsatt även
efter behandlingen på Kriscentrum.
Men även om de intervjuade kvinnorna inte tyckte att de fått vänta länge
innan de fått hjälp menar de att behovet är större än tillgången.
De upplevde också att det var en begränsning att de måste ha blivit utsatta för våld för att få hjälp.
– Några av dem vi intervjuade konstaterade att män genom Kriscentrum för män
gratis får hjälp med allmänna relationsproblem som kvinnor får betala
privata terapeuter för, säger Tina Hansson.
Kerstin Holmgren som arbetar på Kriscentrum för kvinnor bekräftar att det är så.
– Ingången till oss är mycket smalare än för män som söker sig till
Kriscentrum för män, säger hon. För att få komma hit ska kvinnorna leva i en
destruktiv relation. Och det handlar ofta om att de är utsatta för våld i
någon form, antingen fysisk eller psykisk.
– Eftersom det är svårare att locka till sig män med utgångspunkten att de
slår sina kvinnor har Kriscentrum för män en bredare ingång mot mer allmänna
relationsproblem, förklarar hon.
Bland det som kan bli bättre efterlyste kvinnorna i enkäten främst
information om att Kriscentrum finns och även om verksamheten Lysmasken, som
vänder sig till barn i familjer med problem. Den finns i samma hus.
Ett annat, mycket konkret problem, är parkeringstiden i området.
– Att den är kortare än samtalstiden hos terapeuterna upplevs som stressande, säger Maria Bangura Arvidsson. Många kommer i bil eftersom Kriscentrum också riktar sig till kvinnor i grannkommunerna.
Förutom av Lunds kommun finansieras Kriscentrum av Svenska kyrkan och IM samt av övriga kommuner i Mellersta Skånes polisområde. 2004 lämnade Lomma samarbetet.
0% är glada
0% är likgiltiga