LUND. – Utställningen vänder sig främst till Lundaborna. Tidigare har vi mest satsat på att informera EU:s forskningspolitiker, säger Colin Carlile, föreståndare för ESS Scandinavias sekretariat vid Lunds universitet.
Han har en tuff uppgift framför sig. Han ska förmå EU:s forskningspolitiker
att besluta sig om en gemensam satsning på att bygga
neutronforskningsanläggningen ESS i Lund. Motkandidater är spanska Bilbao
och ungerska Debrecen.
– Spanien lockar med att de betalar hela notan och låter EU-länderna själva
välja när de ska betala av lånen. Ungern ser det som en regional satsning.
Vi fokuserar på att Lund är den bästa vetenskapliga placeringen, säger Colin
Carlile.
Ett problem är att bygget av ESS-anläggningen inte kommer att avgöras av ett
EU-beslut. Istället får de tre konkurrerande länderna förhandla med andra
EU-länder som vill vara med och samarbeta kring neutronforskningen.
Den som får flest länder med sig vinner kampen. Den oklara processen gör att
det saknas en tidtabell för beslutet om var ESS ska byggas.
– Målet är att få EU-länderna att fatta ett beslut vid EU-konferensen i Versailles den 8 och den 9 december, säger Peter Honeth, statssekreterare i utbildningsdepartementet.
Innan dess ska ESS Scandinavia försöka få så många länder som möjligt att
sluta upp bakom Lund som etablering för den enorma
neutronforskningsanläggningen.
Gårdagens öppning av ESS-utställningen i Lund är ett sätt att få den lokala
opinionens stöd för satsningen. De fem invigningstalarna nästan tävlade om
att framhålla fördelarna med att bygga ESS i Lund.
Colin Carlile försökte föra ner betydelsen till en vardagsnivå och pekade på
att vår livskvalitet styrs av vilka material vi har omkring oss – skärmen i
mobiltelefonen, strukturen i glasrutan på bilen, våra kläder och mycket
annat.
– Vi behöver nya forskningsinstrument för att fortsätta vara innovativa och konkurrenskraftiga, säger han och berättar hur ny teknik med supraledare skulle kunna ersätta stora kraftledningsgator med betydligt tunnare och mera energisnåla elledningar.
Att förklara den avancerade tekniken bakom neutronforskningen är inte lätt. Men statssekreterare Peter Honeth berättar hur diskussionerna underlättats av att regeringen börjat kalla ESS-anläggningen för ”röret”.
ESS Scandinavias kalkyler visar på att det skulle kosta cirka 13 miljarder
kronor att bygga forskningsanläggningen European Spallation Source i Lund.
Svenska staten har redan utfäst sig att betala 30 procent av byggkostnaden
samt en tiondel av den årliga driftskostnaden på cirka 900 miljoner kronor.
ESS beräknas skapa 400 forskar- och teknikerjobb i Lund samtidigt som
anläggningen årligen väntas besökas av 5000 forskare.
Ett argument som talar för Lund är närheten till planerade Maxlab IV. Beslut
om miljardsatsningen Maxlab IV är ännu inte taget. Frågan hanteras för
närvarande av Vetenskapsrådet.
% är glada
% är likgiltiga