Jubilerande Solbyn vill leva ännu närmare ekoidealen

Dalby. När Solbyn invigdes den 28 maj 1988 genomsyrades projektet av nytänkande på miljöområdet. Stora fönster åt söder släpper in ljus och värme, tjocka väggar och små fönster åt norr håller värmen inne.

Inglasade terrasser, odlingslotter och jordkällaren möjliggjorde enskilda små ekoodlingar.

Solbyn – den näst äldsta ekobyn i landet – må ha varit ett föredöme med källsortering och mulltoaletter, men medan utvecklingen på miljö- och energifronten har accelererat har Solbyn i stort sett stått stilla.

De femtio bostadsrätterna värms fortfarande upp med direktverkande el. Några hushåll har kakelugnar, en del av elen kommer från ett närliggande vindkraftverk och resten från vanliga energikällor – däribland kärnkraftsverken.

Bilpoolen består av ett fordon, en bensindriven småbil.

– Vi har inte kunnat uppdatera alls, egentligen, säger Ingeborg Löfgren, som flyttade in för tjugo år sedan.

Men diskussionerna har hela tiden varit levande, berättar hon. Allt som saknas är pengar.

– Jag önskar att vi slapp direktverkande el. Vi har tittat på olika alternativ, men det är stora investeringar och vi har knappt pengar till att köpa utemöbler, säger hon och hänvisar till byggkrisen på 1980-talet som alltjämt belastar många samtida bostadsbyggen.

Enligt föreningens ordförande, Lars Mogensen, har diskussioner förts om att införa bergvärme i kombination med solenergi men planerna har lagts på is av ekonomiska skäl.

– Det skulle kosta ett antal miljoner, säger han.

Men den miljömässiga eftersläpningen till trots är Solbyn hett eftertraktat, berättar Ingeborg Löfgren medan hon leder oss genom en blommande päronallé.

Dalbybadet och Skrylleområdet ligger ett stenkast bort. I bostadsområdets ena hörna ligger en kooperativdriven förskola. Bredvid finns odlingslotter.

– Det är oerhört härligt att kunna lämna barnen så nära, det är praktiskt och tryggt, säger Ingeborg Löfgren, som själv fastnade för möjligheten att odla.

Solbyn drivs som en helt vanlig bostadsrättsförening, med möjlighet till gemenskap. Vissa saker måste göras, som att klippa gräset och städa bygården. Andra saker är frivilliga, som att gå med i en intressegrupp: festgruppen, odlingsgruppen eller mulltoagruppen.

– Det blir lättare att få kontakt med grannarna när man har gemensamma sysslor. För oss har det blivit ett sätt att leva, säger Ingeborg Löfgren.

Mellan klockan 10 och 14 idag är allmänheten välkommen till en guidad visning av Solbyn, tipsrunda och underhållning i musikkaféet.