Mindre hemspråk när rektorer bestämmer

LUND. Fram till i våras sköttes modersmålsundervisningen centralt i kommunen. Från och med den här terminen ska kommunens rektorer på drygt 70 skolor själva schemalägga och bemanna undervisningen. Rektorerna ansvarar också för finansieringen av modersmålsundervisningen.

Detta sker samtidigt som många rektorer - framförallt på skolor med många barn som har rätt till modersmålsundervisning - måste spara pengar (se faktaruta).

Konsekvensen blir barnen inte längre får lika många timmar av sitt modersmål.

En av de skolor som drabbas hårt är Klostergårdsskolan. Där får 80 av 190 elever modersmålsundervisning. Deras undervisning har minskat med i snitt en fjärdedel, grupperna är större och innehåller nu i vissa fall både sexåringar och tolvåringar.

– Klostergårdsskolan går med ett kraftigt underskott. Vi vrider och vänder på varenda krona, säger skolans rektor Marita Christoffersson.

Detta innebär även att flera lärare blir helt eller delvis arbetslösa – enligt preliminära beräkningar ett tiotal lärare.

Rektorerna försöker spara pengar bäst de kan och då blir modersmålsundervisningen lidande. Vilka elever som är berättigade till modersmålsundervisning är väl reglerat i skolförordningen. Vad som däremot inte är reglerat är hur mycket undervisning eleverna ska ha.

Louise Rehn Winsborg (m) är ordförande i utbildningsnämnden och ytterst ansvarig politiker.

– Vi ska ha en utvärdering till våren och då kommer vi att kunna se bättre, säger hon.

De modersmålslärare som blir utan jobb ska erbjudas andra jobb eller fortbildning inom kommunen, menar Louise Rehn Winsborg.

– Vi vill gärna göra en satsning på deras kompetensutveckling för att bredda dem. Jag skulle gärna se att modersmålslärarna erbjöds heltidsjobb, många av dem jobbar ju deltid i dag.

Modersmålsundervisningen kostar pengar för skolorna. Det tar också tid, svett och tårar att som rektor gå igenom och godkänna alla barn som ska ha undervisning, lägga scheman och handla upp lärare och läromedel. Detta sköttes tidigare av två personer i den centrala administrationen.

– Det blir inte positivt för ekonomin att ha många invandrare på sin skola. Det är direkt kontraproduktivt för integrationen, säger Agneta Thilander, rektor på Palettskolan.

– Det är tråkigt om de ser det på det viset. Alla barn har speciella behov, de här av modersmålsundervisning, andra av andra saker, och det är rektorernas ansvar att de får det, säger Louise Rehn Winsborg.