"Att hedra offren är en motståndskamp"

Text: Ida Persson Lännerberg
Publicerad 27 januari 2009 22.05 Uppdaterad 28 januari 2009 0.25

Lund.
Lundabon Helena Svantesson, som överlevde Auschwitz, tände ett ljus och Judiska kören sjöng om hoppet och framtiden. Under tisdagen högtidlighölls Förintelsens minnesdag på Kulturen i Lund.

LUND. Ett hundratal personer kom på tisdagskvällen till Auditoriet på Kulturen i Lund. Judiska kören startade minnesstunden med en sång till barnen och en till ungdomen och romantiken.


Historieprofessorn Kristian Gerner fanns också på plats och talade på temat ”Nationalism, antisemitism och Förintelsen”.

– Att hedra offren är en motståndskamp, sa han.


Som exempel nämnde han Lunds universitet och språket jiddisch.

– Att man kan läsa jiddisch på Lunds universitet, trots att det är så få som använder sig av språket i Sverige, är att visa att nazisterna inte vann, sa han.


Kristian Gerner pratade också om de minnesplatser som numera finns i Berlin. Som till exempel den amerikanske arkitekten Peter Eisenmans monument över Europas mördade judar och de små minnesplaketterna med ingraverade namn framför hus där det bott judiska kvinnor, män och barn som hämtats och förts bort.


Han fortsatte med att prata om faran med att kategorisera människor och påpekade att vi i Sverige också sysslat med rashygien med våra skallmätningar och tvångssteriliseringarna som infördes på 30-talet.


Innan han tackade för sig gjorde han ett inlägg i den dagspolitiska debatten genom att säga att det inte finns någon stat som utsätts för ett så kompakt hat som Israel.

– Vi måste fortsätta att bekämpa antisemitismen, sammanfattade han.


Kvällen avslutades med mer musik. Den Judiska kören sjöng en sång som de tillägnade hoppet och framtiden.


Den 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Samma datum 1945 befriades Auschwitz.

FAKTA/3 000 judiska flyktingar kom till Lund

Förintelsen är det folkmord på judar som genomfördes av nazisterna 1941–45. Mellan 5 och 6 miljoner judar mördades. Av dessa dog närmare hälften i getton samt i förintelseläger. Övriga mördades i arbets- och koncentrationsläger, under transporter och genom massavrättningar.

Drygt 3 000 flyktingar beräknas ha kommit till Lund efter kriget.

Källa: NE

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på ""Att hedra offren är en motståndskamp""?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu