Vicerektor med uppdrag att bygga broar

LUND. Hans egen entreprenörsbana tog fart redan i början av 1980-talet. Efter disputation och några forskarår i USA var forskarna i hans grupp de enda som kunde framställa en viss typ av antikroppar.

– Andra forskargrupper och labb hörde av sig och ville ha vår hjälp. Till slut blev det så mycket att vi började fundera på om det inte skulle kunna gå att driva i en annan form – som ett företag – och så använda intäkterna till forskning, säger Carl Borrebaeck, som är professor i immunteknologi, framför allt med inriktning på cancer och allergi.

Företaget som då grundades döptes till Bioinvent och blev det andra att flytta in på Ideon. Idag har Bioinvent runt 100 anställda och omsätter 150 miljoner om året.

– När vi började var det inte riktigt fint att vilja starta företag, så som jag gjorde. Ingen sa väl något till mig direkt, men man hörde ju att det pratades. Det var ganska fult.

Inte minst trodde många att motivet var egen ekonomisk vinning – något som är högst osäkert, vad gäller entreprenörskap inom bioteknik.

Nej, drivkraften är en annan. I alla fall för Carl Borrebaeck.

– Hade jag velat tjäna pengar, ja då skulle jag ju inte stannat vid Universitetet alls. Det viktiga för mig är att forskning, som vi lägger så otroligt mycket jobb på, ska komma människor till godo. Och det kan bara göras om forskningen förpackas i form av ett företag.

Den tiden känns långt borta idag. Den nya typ av forskar­entreprenör som Carl Borrebaeck representerar utgör på många sätt ett både samtida och framtida ideal – brobyggare mellan näringsliv och akademi.

Sedan de första stegen med tidiga Ideon och Bioinvent har förståelsen för det som ofta kal­las ”kommersialisering av forskningsresultat” vuxit.

– Som forskare ser jag i huvudsak fyra saker man kan behöva hjälp med. Den första är en rådgivande funktion, någon att prata igenom sina planer med. Sen behöver man hjälp med patent. I nästa skede krävs affärsrådgivning och till sist finansiering, säger Carl Borrebaeck.

Hur tycker du innovationssystemet kring Lunds universitet fungerar idag?

– Det finns många bra exempel. Samtidigt är systemet lite vildvuxet, vilket gör det svårt att veta vart man ska vända sig som forskare. Min uppfattning är att processen behöver bli mer strömlinjeformad.

Som en bilverkstad, säger vicerektor. Har man problem med däcken går man dit, med värmesystemet dit. Den som har idéer ska veta vart – ett innovationskontor, alltså.

En annan önskan är att flera forskare ska delta i kommersialiseringen av forskning. Idag kommer uppemot 80 procent av alla patent från medicin- och teknikområdena.

– Det handlar ofta om att se på sina data på ett annat sätt, med andra ögon. Se vilka möjligheter det finns, säger Carl Borrebaeck.

Snart trettio år har gått sedan Ideon startade, vilket på många sätt också inledde ett mer systematiskt förhållningssätt till forskare och företagare vid Lunds universitet.

Ändå finns det mycket kvar att göra.

Riktigt professionellt hanteras frågan om hur forskning ska omsättas i företagande fortfarande inte, menar Carl Borrebaeck.

– Lund har flera riktigt starka forskningsområden. Får med alla dem i innovationssystemet kan vi komma långt, säger Carl Borrebaeck.