Skadorna kunde begränsats

Utvärderingen visar på flera brister som Räddningstjänsten Syd nu kommer att följa upp för att förbättra sitt arbete i framtiden.

Bemanning. Den utlarmade styrkan var för liten och begäran om förstärkning gjordes för sent. Larmcentralen behöver få mer resurser för att bedöma vilka insatser som behövs.

Ledning. I början var ledningen otydlig och det brast i samordning mellan de olika styrkorna. Det var svårt att få överblick och enas om hur branden skulle angripas. I ett tidigt skede öppnades flera hål i taket för att släppa ut brand­gaser vilket troligen räddade stora delar av byggnaden.

Vattenbrist. Flera brandposter var frusna och det ledde till brist på vatten. Tankbilar fick larmas i efterhand. Man borde också haft tillgång till fler höjdfordon.

Ritningar. Det var svårt för de först anlända brandmännen att få en bild av de olika byggnaderna på skolan och hur branden skulle begränsas. De ritningar som fanns tillgängliga visade inte hur vinden var uppbyggd.

Vattenskador. Blev stora men kunde ha begränsats om man gått in och rivit den brinnande delen tidigare. Man kunde också använt dimspik (ett metallrör som sprutar vatten) på ett annat sätt. En del av skadorna kan dock ha orsakats av spruckna vattenledningsrör.

Matbrist. Under släckningsarbetet arbetade uppemot åttio man samtidigt. Depån som ska serva med mat och utrustning var för liten och det blev svårt att få fram mat under natten. Avlösningen fungerade också dåligt genom att både ledning och släckningspersonal slutade samtidigt.

– Det finns mycket vi kan lära av en sådan här insats, summerade brandingenjör Monica Svensson som tillsammans med Bertil Nilsson och Per Björkman presenterade utvärderingen vid en presskonferens på Lunds brandstation på Gastelyckan på torsdagen.

Räddningstjänsten har också gjort en sammanställning av aktuella åtgärder som Lunds kommun som fastighetsägare bör vidta. Som första punkt anges att även vindsutrymmen bör förses med rök­detektorer.

Att sådana saknades på Killebäcksskolan gjorde att det automatiska brandlarmet utlöstes först när lågorna slog ut genom taket och vittnen ringt 112.

– Det är något vi får ta med oss, konstaterade servicedirektör Per-Olof Järvegren efter presentationen.

Så startade branden

1. Ett växthus är monterat under takutsprånget till skolan. I ett sönderslaget växthusfönster placerar två pojkar en fyrverkeripjäs. Pjäsen antänder blomsterlådor, träbänkar och wellpapp och elden sprider sig till takfoten. Pojkarna springer därifrån.

2. Elden sprider sig till vinden. Takkonstruktionen under betongpannorna av trä, med undertak av plastfolie som smälter och brinner.

3. Innertaket störtar in och elden sprids nedåt i byggnaden. Brandlarm saknas på vinden. Därför larmas räddningstjänsten först klickan 21.44. När de anländer 21.58 har elden redan fått ordentligt fäste.

4. Släckningsarbetet påbörjas 21.58. Plåtar i taket gör att räddningstjänsten inte kommer åt elden. Lösningen blir att slå in kilformade munstycken som sprutar vatten. omkring klockan 15 dagen därpå är elden släckt. 90 procent av byggnaden är då totalt brand-, rök- eller vattenskadad.