Socialen står maktlös
inför tiggande barn

Jörgen Nilsson kräver att de sociala myndigheterna agerar omedelbart. Som ett yttersta steg, menar han, borde de tiggande barnen omhändertas.

– Det här är i allra högsta grad ett simpelt sätt att tjäna pengar, säger närpolischefen.

Bilden som upprör honom har synts vid ett otal tillfällen de senaste veckorna i centrala Lund: Barn i 10–15-årsåldern utanför butikerna med ett plakat framför sig där en text uppmanar förbipasserande att skänka dem pengar.

Eftersom det inte handlar om ett ärende för polisen har Jörgen Nilsson kontaktat socialförvaltningen om de tiggande barnen.

– Det här är absolut inte förenligt med det samhälle vi lever i. Barn ska inte sitta på gatan och tigga pengar, de ska vara i skolan och lära sig för framtiden. Det här tiggandet hämmar deras utveckling, säger han.

– Barnen tigger inte på eget initiativ, de gör det därför att vuxna människor tvingar dem.

Karin Tornquist är enhetschef på socialförvaltningen. Hon är medveten om tiggandet och anser, liksom Jörgen Nilsson, att det är organiserat och styrt av vuxna människor.

Eftersom barnen är bosatta i Landskrona kan inte socialförvaltningen i Lund agera, menar Karin Tornquist. Inte mer än att slå larm till kollegorna på socialförvaltningen i Landskrona.

– Den flicka som synts mest tiggande i Lund bor i Landskrona med hela sin familj. Många av barnen i familjen skickas ut på olika uppdrag i olika kommuner. Vi har sänt i väg två eller tre anmälningar till Landskrona – men det händer inget, säger Karin Tornquist.

– Om flickan varit boende i Lund hade vi inlett en utredning enligt sjuttonde paragrafen i socialtjänstlagen. Som en yttersta åtgärd hade hon omhändertagits med tvång.

Eva Isaksson-Ståhl är enhetschef på socialförvaltningen i Landskrona och väl insatt i fallet med de tiggande barnen. Hon vet att flickan och hennes syskon tvingas i väg till Lund och andra kommuner för att tigga pengar.

Eva Isaksson-Ståhl berättar att det handlar om en splittrad romsk familj från Italien och Rumänien. Sedan i december förra året har familjen bott hos vänner i en rad olika lägenheter i Landskrona.

– Att barn tigger pengar på gatan är inte grund för ett omedelbart omhändertagande, vi måste alltid inleda en dialog. I dessa sammanhang får man vara försiktig och aldrig göra sig skyldig till mer skada än nytta. Vi måste se i vilken situation de här barnen befinner sig i och hur de levt sina liv fram tills nu när de är fjorton–femton år, säger Eva Isaksson-Ståhl.

Enligt henne är det inte enbart ett problem för socialförvaltningen i Landskrona. Hon ser det istället som ett större samhällsproblem som finns runt om på olika platser i landet.

– Eftersom de här barnen tigger i Lund och i Malmö är det ett större problem än bara för oss i Landskrona. Det här är i själva verket en fråga som ska flyttas högre upp bland de politiska beslutsfattarna, säger Eva Isaksson-Ståhl.