De senaste åren har fenomenet Stadsparksvalborg vuxit och vuxit. Vilket för
mig tog lång tid att inse. Som de flesta andra präktiga, vuxna Lundabor såg
jag bilderna i tidningen och tänkte att ”kan de inte plocka upp efter sig”.
Men så, 2007, var jag i parken för Sydsvenskans räkning. Och fick lite av en chock.
Som inföding vill man ju gärna tro att man känner sin stad. Men detta kalas…
nej, det hade jag aldrig anat. Hela centrala parken runt fontänen var en
enda gigantisk picknick. Filt vid filt, engångsgrill vid engångsgrill,
soffgrupp vid soffgrupp! Galet mycket glädje i luften.
Efter denna upplevelse ändrades min syn på det årliga valborgsgnället angående skräp, brända gräsmattor och nedtrampade blomstersängar.
För vem vet: tänk om en halv miljon i städkostnad är rena vrakpriset, givet de
goda effekterna av valborgsmässofestivalen i Stadsparken?
Till att börja med kräver fest i parken vissa investeringar. Alkohol, pizza,
flintastekar, engångsgrillar, groggvirke, solglasögon, chips, brassestolar,
potatissallad. Kanske till och med taxiresor och hotellnätter.
Säg att vi har 10.000 unga som lägger 200 kronor var. Det betyder en injektion i lokalekonomin på två miljoner kronor, bara det.
Sen har vi marknadsföringsvärdet. Både städer och inte minst universitet
lägger idag stora resurser på att locka till sig unga, kreativa människor.
Här har vi en folklig endagsfestival som varje år ger tusentals personer en
bild av Lund som ett vårsoligt, spontant, öppet ställe för unga. Folk reser
faktiskt över hela Sverige för att kalasa i Lund på valborgsmässoafton.
Det måste ju också vara värt nåt, eller hur? Kanske lika mycket som ett antal demolerade pingstliljor.
Valborgsyran är kraftigt underskattad som arena för idé- och kontaktskapande.
Vem vet hur många embryon till framgångsrika exportföretag som föds där nere
i villervallan.
När man tänker på det skapas det kanske även en del andra embryon i morgon
kväll och natt, vilket väl också är finemang. Barnen är vår framtid, som det
heter.
Och ni som gnäller på kostnaderna: har ni tänkt på de skatteintäkter som
genereras av att två unga, driftiga valborgsfirare träffas, fattar tycke för
varann, bosätter sig och bildar familj i Lund? Det räcker att det händer en
enda gång för att kommunens städ- och plantagenota ska vara betald i ett
decennium framöver.
Därmed inte sagt att några inte kommer att få en riktig skitkväll i morgon.
Däcka, spy i buske, bli ofredad eller kanske våldtagen, få stryk. Förra året
dog en kvinna i en trafikolycka på Stora Södergatan, vilket möjligen
indirekt kan skyllas på valborgsmässofylleri. Sånt måste polisen och
kommunen givetvis göra allt för att förhindra.
Men festen i sig? Gör bästa möjliga av den, säger jag. En stadspark full med festande ungdomar är i en möjlighet och en tillgång, inte ett problem.
50% är glada
0% är likgiltiga