Lördag i april. Åhörarna på vänster-kaféet Glassfabriken på Möllevången lyssnar när husockupanten Björn berättar.
– Vår taktik är konfrontativt ickevåld. Inte kasta något, inte slåss – däremot ta oss runt, över och igenom poliskedjor.
Under de senaste månaderna har en ockupationsrörelse vuxit fram i Lund och Malmö. Rötterna finns hos den etablerade utomparlamentariska vänstern. Men tyngden i engagemanget för ungas boende är ny.
– Tänk på att ni ska vara igång länge. Ät och drick och ta bekväma skor. Hockey-skydd om ni har. Ta inte era svarta kläder – vi vill komma bort från bilden av ett svart block som bråkar och förstör, säger Björn.
Lund, ett halvår tidigare. I skydd av ett stort antal poliser river grävskopan den ockuperade villan Smultronstället på Kävlinge-vägen i Lund.
Ockupanterna – de flesta av dem i tjugoårsåldern – är arga, ledsna och chockade. De känner sig svikna av kommunen som de menar har lovat dem att få bo kvar. Vreden föder fler ockupationer i Lund, men alla slutar med att polisen snabbt griper ockupanterna.
– Till slut kändes det som om vi bara blev gripna hela tiden. Flera av oss är kartlagda och förföljs av polisbilar. Det hade slutat med fängelse om vi fortsatt, säger 24-årige Jonas, en av dem som var med i höstas.
En klick börjar diskutera en festival. Strax efter den kortvariga ockupationen på Sliparebacken i december deltar sjuttio personer i en upptaktsträff. Förebild är G13 – en aktion för ett nytt ungdomshus i Köpenhamn hösten 2007.
– Jag var på G13. De är vår inspiration. Vi bestämde oss för att fortsätta vår kamp på fredligt sätt, säger Jonas.
De intresserade delar in sig i sju smågrupper med ansvar för allt från uppträdanden till polistaktik. Varje vecka hålls öppna möten på bland annat bokkaféet India däck och på Smålands nation i Lund. Allt är inte enkelt: kärngruppen slits mellan mötesvana och -ovana, mellan dem som vill utreda och dem som vill agera omedelbart.
– Vi som bodde på Smultronstället vande oss vid att bara hugga i direkt. Om avloppet behövdes lagas så gjorde vi det bara, säger Jonas.
Lundaockupanterna bjuds in att tala i Köpenhamn, Jönköping, Stockholm och Göteborg. De reser till Berlin och Oslo och berättar.
– Ingen av oss kände varandra tidigare. Nu försöker vi hålla kontakten, säger Saga Hein, arton år, en av arrangörerna till Ockupationsfestivalen.
Strax efter ockupationen på Kävlingevägen bildas en stödgrupp på webbmötesplatsen Facebook. Tvåtusen personer har gått med.
– Men vi har satsat mest på vår egen hemsida plus affischer och klistermärken för att nå ut, säger Jonas.
I slutet av mars klottras väggar ned i Lunds centrum. Dessutom målas mängder av parkbänkar och papperskorgar.
Startkapitalet är minimalt: 2 000 kronor i överblivna donationer från sympatisörer som besökt Smultronstället under hösten. Resten, runt 50 000 kronor enligt arrangörerna, kommer via bidrag från olika organisationer, bland annat från den socialistiska gruppen Virvelvinden. Och så skänks det grejer.
– Vi lade ut på hemsidan vad som behövs. Sedan hörde folk av sig, till exempel artister, eller att de har 300 kastruller som kan användas, säger Saga Hein.
I helgen får Lundaborna se hur planerna faller ut. Hur många som kommer?
Ingen vet. Husockupanter jobbar inte med inbetalningskort och deltagarlistor.
– I Köpenhamn var de 8 000 personer. Så många tror jag inte vi blir … men man vet ju aldrig, säger Saga Hein.
Fotnot: Av rädsla för svårigheter att få jobb vill Jonas inte framträda med sitt namn och Björn vill inte att hans efternamn publiceras.
Den 16 maj kl 14 inleds festivalen med olika uppträdanden på Stortorget. Kl 16
på lördag avgår ett demonstrationståg från Stortorget. Under det planeras
tre husockupationer.
Den 17 maj avslutas festivalen med en demonstration på Stortorget kl 14.
Arrangör är nätverket Ockupantscenen.
100% är glada
0% är likgiltiga
Laddar för största Valborgsfesten
Slog slöjdlärare - fick böter
Två gripna för klädkupp
Martas café blev vallokal
Sju till sjukhus efter olycka
Sex män anhållna för takkupp
