LUND. Nationella prov, vanliga prov, uppsatser, grupparbeten, enskilda redovisningar, läxförhör i en strid ström.
Antonio Dirkovic, Hannes Persson, Elin Nilsson och Maja Straht går i årskurs
åtta på Lerbäcksskolan. De har mycket höga ambitioner och satsar aktivt på
att nå toppbetyg.
– Jag känner mig stressad just nu. Vi hade tre prov på en vecka. Men jag vill
ju hinna med andra saker också. Som att gå på stan, men gör man det då
tänker man bara på att man borde vara hemma och plugga i stället, säger
Hannes Persson.
– Ibland när jag pluggat i flera timmar och tar en kort paus för att kolla
nyheterna på nätet då kanske mina föräldrar tittar in och undrar vad jag
sysslar med.
Att hantera pressen är inte helt oproblematiskt. Föräldrar som vill väl puffar på: ”Du måste plugga.”
Vissa lärare säger ”Du klarar dig bra”. Medan andra säger: ”Betygen är det
viktiga.”
– Ingen satsar på G eller VG, säger Antonio Dirkovic.
Betygshetsen är en realitet för många. MVG är det som gäller, så går tankarna
hos eleverna. Utan toppbetyg ingen framtid. Det är budskapet som eleverna
uppfattar tydligast. Kunskap och den personliga utvecklingen kommer i andra
hand.
– Jag kan känna att jag inte har tid för andra saker. Och har svårt att
slappna av. Mina föräldrar har -egentligen inte så stora krav på mig. Det är
skolan som gjort att jag ställer stora krav på mig själv, säger Maja Straht.
Jakten på högre betyg finns inte bara i nuet utan hänger ihop med framtida
val. Det är 15-åringarna på Lerbäck övertygade om.
– Största pressen är att komma in på rätt gymnasium och rätt program och sedan
vidare till rätt utbildning så att man kan få ett bra jobb och sedan tjäna
pengar. Annars har man ingen chans, säger Elin Nilsson och skruvar på sig.
Svenska elever får betyg först i årskurs åtta. Det är för sent tycker eleverna
på Lerbäck.
– Det är bättre att börja tidigare så att man hinner vänja sig, säger Antonio
Dirkovic.
Varje elev har en enskild utvecklingsplan med tydliga mål redan från lågstadiet.
”Du kan ännu bättre och det är upp till dig”, så kan det låta i samband med
utvecklingssamtalen där elevens prestationer står i fokus. Men betygen kan
bli en kalldusch efter låg- och mellanstadiets skriftliga omdömen.
– Det är helt värdelöst och säger ingenting om vilka betyg man får sen, säger
Hannes Persson och Antonio Dirkovic i mun på varandra.
Våren 2008 saknade 23,4 procent av Sveriges elever som slutade åk 9
fullständiga betyg.
Matematik: 7,4 procent inte godkända.
Svenska: 3,5 procent.
Svenska som andraspråk: 22,3 procent.
I engelska: 5,7 procent .
Samtliga Lunds kommunala skolor har högre meritvärde än rikssnittet, 209,3.
Betyg ges i sjutton ämnen. Det sämsta räknas bort, vilket innebär att en elev
maximalt kan få 320 poäng i genomsnittligt meritvärde. MVG motsvarar 20
poäng, VG 15 poäng och G 10 poäng.
% är glada
% är likgiltiga