LUND. Lund får mest – 715 miljoner kronor.
– Det är en stor framgång för oss, kommenterar rektor Per Eriksson.
Det handlar om långsiktiga pengar som Lunds universitet räknar med ska
permanentas.
– Det här får stora effekter lång tid framöver, säger Per Eriksson. För det
här ska utvärderas om några år och sköter vi oss, vilket vi förstås gör,
blir pengarna ett extra basanslag.
Lunds universitet lyckades alltså bäst när Energimyndigheten, Fas, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova föreslår fördelning av 5 270 statliga forskningsmiljoner.
Nio strategiska forskningssatsningar i Lund föreslås under en femårsperiod få 715 miljoner, för pengarna ska de bygga upp världsledande forskning.
Tätt därefter följer Chalmers Tekniska högskola som föreslås få drygt 700 miljoner för fem strategiska områden. Uppsala universitet, Karolinska institutet och Kungliga Tekniska högskolan rekommenderas finansiering inom sju, sex respektive fem områden.
Lund sökte finansiering till 16 områden, nio fick gehör. Bland de områden som
inte förordas hör energi, havsmiljöforskning och molekylär biovetenskap.
– När det gäller energi finns det anledning för oss att fundera på hur vi
formulerade ansökan. Där kammade Chalmers i stället hem storvinsten, säger
Per Eriksson.
Inget av de nio områden som förordas leds av kvinnor. Områdena tillhör också Lunds universitets mest väletablerade.
Ansökan gjordes på rekordkort tid, blev det på bekostnad av att det inte fanns
tid att inventera bättre och ta med mindre kända områden?
– Nej, vi har sökt där vi är starkast, så måste det gå till om man ska ha
chans. Två kriterier gäller, vetenskaplig kvalité och den strategiska
betydelsen för näringsliv och samhälle.
Det är slutligen regeringen som utifrån myndigheternas rekommendation avgör vilka som får pengar.
Forskningsmiljonerna förslås gå till följande områden:
1. Cancer (biomarkörer i cancermedicin).
2. Diabetes (målsättningen är att hitta sätt att tidigt förutsäga risken för
diabetes och utveckla nya sätt att behandla).
3. Neurovetenskap (multidisciplinär forskning med fokus på Parkinsons sjukdom).
4. Epidemiologi för hälsa (syftar till att utveckla den epidemiologiska
forskningen genom bland annat ökad förståelse för mekanismerna bakom
utvecklingen av de stora befolkningssjukdomarna).
5. Stamceller och regenerativ medicin (syftar till att med hjälp av stamceller
definiera behov av nya behandlingsmetoder för diabetes, stroke och
hematologiska sjukdomar).
6. Effekter på naturresurser (biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett
föränderligt klimat).
7. Klimatmodeller (handlar om att utveckla mer pålitliga klimatmodeller,
lokala, regionala och globala).
8. Nanovetenskap och nanoteknik (tillverka material på nanoskalan, d v s ner
till tjocklekar på ett fåtal atomlager. Inom projektet försöker forskarna
härma naturens eget sätt att bygga nya material).
9. Politiskt viktiga geografiska regioner (tvärvetenskaplig forskning och
utbildning om länderna i Mellanöstern ur politiskt, ekonomiskt, socialt och
religiöst perspektiv).
% är glada
% är likgiltiga