LUND. – Det är få som bryr sig när de lever och ännu mindre när de är döda, säger Peter Krantz, rättsläkare i Lund.
Hur vet man vad missbrukare dör av? Och hur många som dör i Lund?
Peter Krantz är avdelningschef på rättsmedicinska avdelningen i Lund.
Rättsmedicinen sorterar under rättsväsendet. Inte sjukvården. Det är han
noga med att påpeka.
– Det här är en utsatt grupp. Det är få som bryr sig när de lever och ännu
mindre när de är döda, säger han.
Oftast hamnar oklara dödsfall hos Peter Krantz och hans kollegor. Men inte alltid.
Varje år passerar över tusen döda kroppar genom rättsmedicinen. De är personer
som misstänkts ha dött en onaturlig död. Brott, sjukdom eller missbruk. De
kommer dit genom polisens eller sjukvårdens försorg. 500–600 är missbrukare.
– 10 procent av våra missbrukare dör i Köpenhamn, säger Peter Krantz.
Men det är trubbiga siffror och sättet att räkna döda missbrukare är
primitivt.
– Det är komplicerat. Det finns många olika randgrupper. Förr fanns det en
tydlig uppdelning mellan alkoholister och narkomaner.
I dag har gränserna suddats ut och det finns många blandmissbrukare. Alkoholister som tar tabletter och heroinister som går på amfetamin. Psyksjuka som självmedicinerar med hjälp av tung narkotika. Kroppsbyggare som går på steroider.
Dödstalen bland Lunds narkomaner svänger över tid. Längre kurvor varvat med
kortare toppar. I början av 2000-talet nåddes en topp som dämpades
efterföljande år. Men sedan årsskiftet tyder en del på att Lund är inne i en
ny topp.
– De dör i väntan på subutex och metadon. Köerna är långa. Jättelånga. Man
tappar räkningen, säger personalen på diakonicentralen.
Den ”känslan” delar Lundapolisen. Lars-Erik Westerlund är chef för
kriminalunderrättelsetjänsten.
– Vi för ingen statistisk över hur många som dör i överdos. Det är ingen
brottskod utan en händelse. Våra dygnslistor sparas endast i sju dagar.
– Jag har inga siffror mer än att jag känner att det ökat. Förhållandet är
uppmärksammat, förklarar han och hänvisar till rättsmedicinen:
– De finns inga färska siffror. Och det är översiktliga stora siffror, säger
Peter Krantz.
I källaren till rättsmedicinen samlas tusentals obduktionsprotokoll på hög.
– Vi har inte kapacitet och resurser att gå igenom dem. Och det är synd, för
det är en stor poäng för samhället att följa upp den dödligheten.
Metadon är ett konstgjort opiat som blockerar heroinsuget och motverkar abstinensbesvären. Subutex/suboxone har mindre biverkningar än metadon och medför mindre risk för överdoser.
Narkotika skördar många offer. I snitt räknar Socialstyrelsen att det dör 300
narkomaner varje år i Sverige. Att jämföra med alkoholen som släcker drygt 2
000 liv årligen.
Mörkertalen är stora. Det finns cirka 25 000 tunga missbrukare i Sverige.
Antalet alkoholister uppskattas till 265 000 och antalet personer med
riskbruk till 300 000.
Heroinet dödar fortfarande flest tunga narkomaner, även om dödstalen minskat
påtagligt i hela landet under de senaste åren. Allt fler heroinister klarar
livhanken tack vare att ersättningspreparat finns att köpa på svarta
marknaden.
Heroin var klassat som läkemedel i Sverige fram till 1964. 1988 blev
användningen av narkotika förbjuden och sedan 1993 kan en användare dömas
till fängelse.
% är glada
% är likgiltiga