LUND. 1992 inventerade Lunds kommun bullersituationen. Cirka 11 000 Lundabor
bedömdes ha bullervärden som överskred riktvärdena för god miljö. Pengar
avsattes för att dämpa bullret. I dagsläget har cirka 2 000 fått sina
bostäder åtgärdade. De kunde ha varit fler.
– En del fastighetsägare tackar nej. En del vill inte byta fönster av
estetiska skäl. Det kan också vara ekonomiska skäl, bidraget täcker bara
cirka en tredjedel av kostnaden för ett fönsterbyte, säger trafikingenjör
Peter Håkansson på Lunds kommuns tekniska förvaltning.
I år har fastighetsägarna på Bryggaregatan, Gässlingavägen och Kaprifolievägen
erbjudits bullersanering. Peter Håkansson säger att ovanligt många av de
tillfrågade hushållen har tackat ja till sanering.
– Vi vet inte varför. Det kan bero på rotavdraget, det blir billigare för
fastighetsägaren att göra saneringen med det, säger Peter Håkansson.
Det beräknas dröja till år 2030 innan alla Lundahushåll med buller högre än 54
decibel (dBA) utomhus erbjudits bullersanering.
– Vi har en budget på bara 800 000 kronor per år, hälften av pengarna kommer
från kommunen den andra är statliga bidrag från Vägverket, säger gatu-chef
Håkan Lockby.
De bostäder med högst bullernivå kommer först i kön. Förutom fönsterbyten
handlar åtgärderna ofta om att komplettera med tilläggsruta, byta ut
ventiler eller bygga bullerskärmar.
– Det är viktigt att täta även de små hålen i en fasad. Ibland kan det göra
mycket för bullret inomhus att man bara tätar ett nyckelhål i en dörr, säger
Peter Håkansson.
Bullerproblemen är värst i äldre bebyggelse.
– När det byggs nytt så ställs det krav i byggloven på att riktvärdena ska
klaras av, säger trafikmiljöingenjör Anna Karlsson.
Det är inte bara trafiken på det kommunala vägnätet som bullrar. Även trafiken på Vägverkets vägar, främst på E 22 och Norra Ringen, och tågtrafiken bullrar. Banverket har beräknat att drygt 7 000 Lundabor störs av buller från tågen.
Den som tror sig bo för bullrigt kan ta kontakt med Lunds kommun för en
bedömning.
Först tittar kommunen på husets ålder och vad som skrevs i detaljplanen,
planbestämmelserna och bygglov när huset byggdes. Därefter görs en ny
bullerberäkning med uppdaterade trafikräkningar.
Om den framräknade ekvivalentnivån (medelnivån under en viss tid) och/eller
maxnivån ligger över
Naturvårdsverkets riktvärden är fastigheten bullerberättigad.
Om det finns pengar kvar i kommunens budget diskuteras lämpliga åtgärder.
Sedan är det upp till fastighetsägaren att ansöka om bygglov och handla upp
entreprenör.
När bygget är klart gör en objektiv konsult mätningar. Är kraven uppfyllda
betalas bidrag ut.
Om det inte finns pengar kvar skrivs bostaden upp på väntelistan.
Vad är buller?
Oönskat ljud, som vi känner oss störda av och vill slippa.
Hur många har buller hemma?
Cirka två miljoner människor har trafikbuller högre än 55 dBA utomhus vid
bostaden.
Vem är ansvarig?
Väg-, ban- och flygplatshållaren eller hamnägaren.
Vilken lag gäller?
Miljöbalken.
Är musik buller?
Beror på vem som lyssnar.
Hur påverkar buller oss?
Kan påverka vår prestation, inlärning och sömn. Undersökningar visar att barn
och ungdomar utsätts för buller i en utsträckning som inte verkar ha skett
tidigare. Ett flertal studier visar negativa effekter på barns förmåga att
läsa och lära sig saker.
För den vuxna befolkningen finns undersökningar som indikerar att det hos
höggradigt exponerade personer finns ökad risk för blodtryckssjukdomar.
Mycket höga ljudnivåer kan orsaka hörselnedsättning.
Källa: Naturvårdsverket och Socialstyrelsen
Lunds kommuns riktvärden för buller
30 dBA ekvivalentnivå (medelnivå under en viss tid) inomhus.
45 dBA maxnivå inomhus nattetid.
55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad.
70 dBA maxnivå vid uteplats.
% är glada
% är likgiltiga