"Kulturellt har Lund nått botten"

LUND. – Jobbar man med något kreativt så flyttar man till Malmö. Säger Maria Esaiasson, illustratören som stannat kvar i Lund.
– Det är en utmaning. Kulturlivet här kan bara bli bättre.

Kanske har du gått, eller åkt buss, förbi det glasade hörnet Bankgatan/Södra Esplanaden och undrat vad som hände med ramaffären.
– Det är tre år sen den slog igen men det händer fortfarande att folk kommer och knackar på med tavlor i händerna, säger Maria Esaiasson.

Hon jobbar som illustratör och är en av sex, kanske snart åtta, personer i frilanskollektivet Södra Esplanaden. Vid sidan av sina arbeten har de valt att dra igång utställningar och använda ovanvåningen i sin lokal som galleri.
– Vi har inte möjlighet att göra det här på heltid, vi gör det för att det är roligt. Det är vårt kulturella bidrag – ungt, urbant och utan guldramar.

Hittills har bland andra fotografen Pia Isaksson och Parisbaserade illustratören Carl Johanson ställt ut. Men också ljussättaren Anna Jönsson och industridesignern Mina Karami som hade strippat gamla lampskärmar på allt tyg och sedan svetsat ihop dem till en sorts amöbaliknande historier.
– Vi har försökt att bland annat ha öppet samtidigt som det är loppis på Esplanaden. Även om en del människor kommer in snarare för att låna toan än för att kolla på konsten så känns det ändå bra. Loppisen är ingen kulturhändelse utan snarare ett folkfenomen. Just den där stämningen bör man ta vara på.

Om Lund blir kulturhuvudstad 2014 eller inte tycker Maria Esaiasson spelar mindre roll. För förberedelserna har alldeles oavsett lett till en stor idébank att ösa ur, menar hon.
– Det är allmänt känt att Lund lever på gamla meriter. Sen tycker jag inte att man behöver uppfinna hjulet igen. Däremot kan man använda de saker som finns och bygga vidare på dem.
– Jag vill ha fler gränsöverskridande mötesplatser i Lund, jag vill att man ska utnyttja torgen bättre. Samarbeten och crossovergrejer är jag svag för. Tänk om det funnits en vinbar på Kino till exempel, då hade folk kunnat stanna kvar och prata film. Eller om krögarna i stan på något sätt hängde på nattväkteriet i juni. Det gäller inte bara att fånga upp folk utan också att få dem att stanna.

Ett lyckat samarbete är till exempel julutsmyckningarna kring Bantorget. Beställare: kommunen. Leverantör: Lunds konstskola. Tyglar: fria.
– Även om allting inte alltid blir så bra eller snyggt så är det kul. Studenterna får arbeta i verkligheten och man märker en förväntan hos lundaborna: ”undrar vad det blir i år?”.

För kulturens framtid hänger inte bara på kommunen eller kulturut-övarna. Utan också på publiken. Maria Esaiasson vill ha mer engagerade kulturkonsumenter för flitigt konsumerande föder mer kultur.

Antagonisterna Malmö–Lund då?
– Lund är en småstad, med de bra och dåliga saker som det innebär. Kulturellt har vi nått botten. Men allt snack om Malmö, jag vet inte. Vill jag verkligen bli knockad åker jag till Köpenhamn.