Lång väntan på läshjälp

Text: Anders Malmström
Publicerad 4 oktober 2009 0.00 Uppdaterad 7 oktober 2009 23.30

Lund.
Barn med dyslexi tvingas vänta över ett år på att få diagnos i Lund. Till skillnad från andra kommuner har Lund inget eget utredningsteam.

LUND. D-e-n h-ä-r t-e-x-t-e-n t-a-r e-n s-t-u-n-d a-t-t t-a s-i-g i-g-e-n-o-m o-m d-u m-å-s-t-e l-ä-s-a v-a-r-j-e e-n-s-k-i-l-d b-o-k-s-t-a-v.

Så är det för Tomas som går i skola i Veberöd. Han har dyslexi och ser inte lika lätt hur bokstäver bildar ord och hur ord bildar meningar och sammanhang. För att kunna följa med i textningen på tv krävs att du kan läsa 100 ord per minut. Tomas klarar 65.

Han behöver stöd för att kunna hänga med när det gäller läsning – något hans föräldrar insåg när han var i femårsåldern.

– Han vände på bokstäverna och var lite sen i talutvecklingen, säger Tomas mamma.

Tomas kommer ut i köket och berättar att innebandyn strax börjar. Kompisens föräldrar hämtar.

När föräldrarna upptäckte att Tomas vände på bokstäverna kontaktade de Lunds kommun för hjälp. Kommunen remitterade vidare till Region Skånes team för barn med läs- och talsvårigheter. Ett och ett halvt år senare fick Tomas veta att det är dyslexi som ställer till det för honom.

Från Region Skåne kom hjälpprogram till datorn, bland annat ett som läser upp skriven text och ett som hjälper med rättstavning. Datorn köpte föräldrarna. Tomas mamma tycker att skolan försökt hjälpa till redan från början men att lärarna inte har all kunskap som behövs eller tillräckligt med tid för att ge rätt stöd.

I Lund är det upp till de fyra skolförvaltningarna att ge rätt stöd – den i Lund Öster, Lunds stad, resurscentrum (särskolorna) och utbildningsförvaltningen (gymnasiet).

Grannkommunen Lomma har skapat en central grupp med två logopeder och två psykologer som rycker in när barn misstänks lida av dyslexi. Specialpedagoger kommer ut till skolan där eleven går och genomför tester. Beroende på testresultatet bestämmer gruppen om kommunen ska göra dyslexiutredning.

– Vi anställde en logoped till i augusti för att få ner väntan på utredning. Som värst var väntetiden uppe i ett år. Jag är väldigt stolt över hur det fungerar nu, säger Berit Andreasson, rektor för resursenheten i Lomma.

Enligt Louise Rehn Winsborg (M), ordförande i Lunds utbildningsnämnd, finns kritik mot kommunen, att föräldrar måste slåss för mycket mot skolan för att få den hjälp de har rätt till.

– Det händer att barn hinner nå gymnasiet utan att ha fått hjälp vilket våra specialpedagoger är irriterade på, säger hon.

På vissa håll i kommunen, som i hennes hemort Dalby, fungerar stödet menar hon. Över ett års väntan på utredning tycker hon är lång tid.

– Som jag förstår det har vi inte den kunskapen i kommunen att kunna ställa diagnoser, säger Louise Rehn Winsborg.

I nuläget finns inga planer på att ändra organisationen.

Tomas berättar att det nu finns en smartboard på hans skola, som gör att han kan få det läraren skriver på tavlan på ett usb-minne senare eller i en utskrift. Men den hjälper inte i alla lägen. Han visar en mapp om högtider. Bland uppgifterna till eleverna ingår denna:

”Du ska kunna återge några bibliska berättelser och andra berättelser om religiösa traditioner och känna till vad traditionerna betyder för dom som firar dom. (religion)”

K-r-å-n-g-l-i-g-t.

Tomas heter egentligen något annat.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Lång väntan på läshjälp"?
  • lång väntan på läshjälp
  • Vår son gick hela sin skoltid i Genarp utan att få hjälp.Kontaktade skolan när han var ca 7-8 år och sade att jag misstänkte dyslexisi.Nej sade skolledningen det är bara att läsa mer.När han började gymnasiet blev problemen större och vi fick kontakt med en logoped och betalade utredningen själva.Det visade sig att vi hade rätt och skolledningen fel.Han hade nått det stadie att han hade skolan och hoppade av gymnasiet.Så utredning och hjälp är viktigt så snabbt som möjligt.Snabba insatser behövs
  • Ewa persson
  • söndag 4 oktober 2009 kl 00:37
  • Korkat
  • För kostnaden för en enda smartboard hade man kunna få 10 datorer med alla nödvändiga program till dem som behöver. Snacka om tekniknördar. Hjälpmedlen ska ut till dem som behöver dem och där de vistas. Hjälpbehövande ska inte behöva sitta i en specialsal med, visserligen mycket användbar men i detta fall onödig, konferensutrustning. Om texten är viktig, kan läraren förbereda lektionen genom att scanna in den eller skriva ned det han ska säga.
  • Kenneth
  • söndag 4 oktober 2009 kl 14:28
  • Var i Dalby fungerar stödet?
  • Louise Rehn Winsborg, Hur kan du säga att stödet fungerar i Dalby? Barn får vänta i i över ett års tid, vilket du själv tycker är lång tid. Hur många barn ska bli lidande innan ni ändrar organisationen? Siv
  • Siv Karlsson
  • söndag 4 oktober 2009 kl 16:43
  • Varför lär sig ingen?
  • Detta har varit ett känt fenomen i årtionde men det verkar som om makthavarna fortfarande hoppas att det skall gå tillbaka till den gamla (goda tiden) med deras synsätt som värkar härstamma från 40/50 talet då det bara var att påstå att det inte fans ord som dyslexi eller läs och skriv svårigheter . Men det jag ville skriva var att det finns ett fenomen till som jag helt lekmannamässigt tycker att man bör kolla och det är ögonens myllighet att ställa om mellan kort och lång
  • Jörgen Persson
  • söndag 4 oktober 2009 kl 19:12
  • Kommunernas skyldighet
  • Barn har rätt att få den hjälp i skolan som de behöver för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. De föräldrar vars barn ej får/fått det kan anmäla kommunen till Skolverket, precis som i fall med mobbning.
  • Ingrid L
  • söndag 4 oktober 2009 kl 20:47
  • Louise Rehn W måste tänka om helt
  • Lund är för litet för att plottra bort alldeles för knappa resurser på hela 4 olika enheter. Resultaten kan, som Louise antyder, i bästa fall bli något halvbra. Skapa ett enda centralt team med all nödig kompetens och därmed kunskap så att alla får hjälpen de behöver. Oförlåtligt att barn ska "hinna" genom hela grundskolan utan att få hjälp - många bortkastade år med dåliga upplevelser. Vad får de för bild av skolan? Hjälpen ska komma redan de allra första åren, där den också gör bäst nytta
  • Ingrid L
  • söndag 4 oktober 2009 kl 21:19
  • Sveriges "bästa skolkommun"
  • Att Lunds kommun blev utnämd till landets bästa skolkommun är pinsamt då vi tillhör en av de sämsta kommunerna i landet på att hjälpa barn med särskilda behov. Rektorer på vissa skolor i Lund, gör sig, med mer eller mindre subtila metoder, av med barn som behöver extra hjälp. Obegripligt att det kan råda sådan brist på kompetens och förmåga bland rektorer och lärare i en universitetsstad. Vad värre är - lärare med engagemang och kreativitet fryses ut. Lunds skolor borde skärskådas och granskas.
  • Agneta
  • måndag 5 oktober 2009 kl 11:48
Mest läst på Lund
Mer från Lund
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu


© Sydsvenska Dagbladet AB 2011  Ansvarig utgivare: Daniel Sandström  Nyhetsredaktör: Martin Strandberg  Nyhetschef: Niklas Lundell
Nyhetstips: 71234@sydsvenskan.se  Telefon webbredaktionen: 040-28 12 34  Telefon växel: 040-28 12 00  Fax: 040-93 54 75 
Postadress: Sydsvenskan 205 05 Malmö  Besöksadress: Krusegatan 19 Malmö