Artiklar som berör detta
Kungshuset i Lundagård, med anor från 1500-talet, är en av Lunds universitets mest anrika byggnader. För sådär 300 år sedan gick Karl XII i korridorerna här. Carolinasalen var i sekel den plats där samtliga disputationer ägde rum.
Och under större delen av sin historia har huset också hyst studenter och forskare – framför allt i filosofi.
Frågan är hur länge till.
Enligt Universitetets lokalplan ska alla institutioner inom humaniora och teologi flytta samman i nya lokaler utmed Sölvegatan.
Beslutet upprör filosoferna.
– Lundagård kommer att tappa mycket av sitt liv utan studenter, säger till
exempel Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap.
Under 2000-talet har stora investeringar gjorts för att anpassa Kungshuset för institutionens behov. Därtill har forskningen vid filosofiska institutionen haft stor framgång på senare år och är idag ledande i Europa.
Flytten är alltså slöseri med resurser, enligt Peter Gärdenfors.
– Man vill slå sönder verksamheten vid en mycket väl fungerande enhet, menar
Peter Gärdenfors.
Företrädarna för ämnena kognitionsvetenskap, teoretisk och praktisk filosofi (som tillsammans utgör institutionen) menar även att tvångssamboskapet med övrig humaniora innebär ett steg i fel riktning rent vetenskapligt.
Institutionens forskning, så som den utvecklat sig på senare år, är nämligen
inte längre snävt humanistisk.
– Vi har samarbeten med teknik, samhällsvetenskap, juridik, naturvetenskap.
Att vi ligger där vi ligger, fritt, spelar stor roll för bilden av oss,
resonerar prefekten Björn Petersson.
Universitetsledningen har flera motiv för flytten. Bland dem finns dock inte
att huset skulle behövs för andra ändamål. Tvärtom är det högst oklart hur
Kungshuset ska användas framöver.
– Ska vi driva verksamhet i Kungshuset måste byggnaden från den 1 oktober
nästa år tillgänglighetsanpassas. Det är inte säkert att vi kan göra det i
ett hus från 1500-talet, säger Marianne Granfelt, förvaltningschef vid Lunds
universitet.
De planerade nya lokalerna vid Sölvegatan kommer att byggas om för institutionens behov. Utrymmet krymper också från nuvarande 1 460 kvadratmeter till 720. Billigare blir det dock inte, eftersom kvadratmeterhyran mer än fördubblas.
Men förvaltningschefen tror ändå på flyttplanerna.
– Jag har sett planerna på deras nya lokaler, och de ser fantastiska ut.
Dessutom kan man notera att dekanus för fakulteten för humaniora och teologi
också stödjer flytten, säger Marianne Granfelt.
I dagsläget ligger flyttplanerna fast enligt Universitetets lokalplan. Vad
företrädarna för filosofi önskar är en omprövning. Om en sådan kommer till
stånd avgörs av rektor Per Eriksson, som ger besked i frågan under oktober.
– Det finns ett stort värde i att det finns en äkta verksamhet, med
undervisning och forskning i detta fantastiska hus. Här börjar
Universitetet. Ett levande hus är Universitetets ansikte utåt, säger Björn
Petersson.
Även kallat Lundagårdshuset. Byggdes ursprungligen av den danske kungen
Fredrik II och stod klart 1584. Byggnaden övertogs av Universitetet 1688.
Under krigen i början av 1700-talet skadades byggnaden svårt, när danskarna
använde huset som magasin.
1732 byggde akademitimmermannen Per Nilsson den nuvarande trappan i trä.
Byggåret omintetgör alltså möjligheten att Karl XII (som bodde i huset under
ett par år) ska ha kunnat rida upp för trappan.
Under 1800-talet rymde huset såväl Historiska museet och bibliotek. Under hela
sin historia som universitetsbyggnad har undervisning bedrivits i huset,
framför allt i filosofi.
33% är glada
22% är likgiltiga