Artiklar som berör detta
HUVUDLEDARE: Men Lund vill diskriminera
Ny databas kopplar ihop studenter och arbetsgivare
24-åriga Elin Sahlin från Malmö skickade in ansökningsblanketten och höll tummarna. Med maxbetyg hade hon sökt in på sin drömutbildning: psykologprogrammet vid Lunds universitet.
I själva verket hade hon inte ens behövt bemöda sig om att söka – de tre platserna i hennes kvotgrupp var vikta åt män.
Det finns få manliga psykologistuderande. Lunds universitet försökte utjämna balansen genom att ge killarna förtur. Elin Sahlin hade helt enkelt fel kön.
Igår lämnade hon in en stämningsansökan mot Lunds universitet för olaga diskriminering, som talesperson för en grupp av minst 22 kvinnor.
Samtliga hade högsta betyg – 4,0 – i kvotgruppen från folkhögskola när de
sökte in på psykologprogrammet. Alla var chanslösa. Samtliga åtta män som
med samma betyg hamnade före dem i kön.
– Jag ville inte tro att det var sant när jag fick höra om det. Jag kände mig
så maktlös, säger Elin Sahlin.
Vinner hon och de övriga missgynnade kvinnorna målet kan det bli dyrt för Lunds universitet. De begär alla 75 000 kronor var. Ytterligare nio kvinnor i kvotgruppen hade maxbetyg och kan ansluta sig till stämningen mot Lunds universitet. I så fall handlar det om 2,3 miljoner kr.
Lunds universitet har numera ändrat urvalet på psykologprogrammet. Alla platser i en kvotgrupp kan inte vara vikta åt ett visst kön, menar rektor Per Eriksson.
Däremot fortsätter Lunds universitet att välja bort kvinnor med samma meriter som män på populära program som läkarutbildningen och juridikprogrammet. Män missgynnas också på ett fåtal utbildningar.
Rektor Per Eriksson tycker att könsurvalet är nödvändigt.
– Tänk konsekvenserna annars, om alla förskollärare är kvinnor och alla
ingenjörer är män.
Elin Sahlin och de andra bortvalda kvinnorna representeras i rätten av den juridiska opinionsbyrån Centrum för rättvisa, som gör jobbet gratis. Elin Sahlin visste inte ens att hon blivit diskriminerad förrän hon blev uppringd av Centrum för rättvisas jurist.
Byrån, som startades av förre ordföranden för Moderata ungdomsförbundet Gunnar Strömmer, har specialiserat sig på att leta upp fall som går att driva opinion kring. I ryggen har Centrum för rättvisa tunga finansiärer som Hans Rausing och Oriflames grundare Robert af Jochnick som donerar miljonbelopp.
Nyheten om stämningen mot Lunds universitet släpptes på DN Debatt igår. Enligt Centrum för rättvisas presskontakt Lina Albihn är syftet att få till stånd en lagändring, så att möjligheten till könsurval tas bort.
Centrum för rättvisa presenterade igår även rapporten ”Systematisk könsdiskriminering i den svenska högskolan 2009”. Totalt har 5 375 sökande till universitet och högskolor under 2009 diskriminerats på grund av sitt kön, enligt rapporten.
Lunds universitet pekas ut som ”värst”, med 1 229 fall av diskriminering. En knappt tiondel är män, resten kvinnor. De flesta kommer från läkarprogrammet, där 819 kvinnor har missgynnats, enligt Centrum för rättvisas beräkningar.
Det betyder inte att alla dessa kommit in om könsurvalet inte funnits. Det
hade de inte.
– De har genom sin könstillhörighet givits mindre chans att komma in. Det är
det avgörande, säger Clarence Crafoord, jurist på Centrum för rättvisa.
Kvotering till högskolor och universitet är olagligt. Det blev Uppsala
universitet varse när Högsta domstolen 2006 dömde lärosätet för olaga
diskriminering. Uppsala hade öronmärkt 30 av 300 platser på
juristutbildningen åt sökande med två utlandsfödda föräldrar. Efter det ha
flera domstolar slagit fast samma sak och utdömt skadestånd åt studenter som
kvoterats bort på grund av sitt kön.
Just nu väntar hela Högskolesverige på att Svea hovrätt ska behandla
ytterligare ett diskrimineringsfall. Uppsala tingsrätt ansåg att Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala diskriminerat 44 kvinnor, eftersom män
i samma kvotgrupp hade 38 gånger större chans att komma in. SLU, som
representeras av Justitiekanslern, har överklagat och anser att
missgynnandet av kvinnor var berättigat.
Problemet för högskolorna är att de har ett statligt uppdrag att minska
snedrekrytering och obalans i könsfördelning. Det står till och med i
lagstiftningen att kön kan användas som ett skiljekriterium vid lika
meriter. Samtidigt förbjuder diskrimineringslagstiftningen detta.
”Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras dels genom prov eller
intervjuer, dels med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av
studenter från det underrepresenterade könet.”
Lagen om likabehandling av studenter i högskolan, 7 §:
”En högskola får inte missgynna en student eller en sökande genom att behandla
honom eller henne sämre än högskolan behandlar, har behandlat eller skulle
ha behandlat någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har
samband med könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller
annantrosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.”
Det finns dock ett kryphål: lagen säger att diskriminering kan vara
”berättigad av hänsyn till ett särskilt intresse som uppenbarligen är
viktigare än intresset av att förhindra diskriminering i högskolan”.
0% är glada
100% är likgiltiga