Artiklar som berör detta
Nära 100 hemlösa i Lund
Tove Klette: "De saknar inte tak över huvudet"
Lund
– Han var snygg, rolig och charmerande. Jag hade inte varit förälskad på tio år och föll pladask. Efter en tid förstod jag att han hade stora problem, säger hon.
Annika är nyinflyttad i Lund och är därför utan gamla vänner som ställer upp när det krisar.
Hon är akademiker och hade ett hyfsat bra betalt jobb som hon trivdes med. Men så tog projektanställningen slut på Universitetet, pengarna från a-kassan kom inte på fem månader, hon tvingades till socialhjälp och fick flytta från den bostad hon hyrde i andra hand.
– Personen jag hyrde av behövde själv lägenheten, säger hon.
Hennes letande efter bostad gav så småningom napp, ett rum och kök, i Landskrona för 3 200 kronor i månaden. Kruxet var att hyresvärden ville ha tre månaders förskottsbetalning på hyran. Och att Annika var pank.
Därför vände hon sig till socialtjänsten i Lund. Beskedet hon fick där var att man betalar en månads förskottshyra – en praxis som följs av andra kommuner.
Dessförinnan, i början av 2009, hade Annika träffat den man hon trodde var Den Stora Kärleken. En man som, skulle det senare visa sig, höll på att kosta henne livet.
– Han blev aggressiv och började slå mig när jag sade emot honom. Ibland kom våldsutbrotten plötsligt och utan någon som helst anledning. Efter en tid i hans sällskap insåg jag att han var farlig för mig. Jag blev livrädd för att bli varaktigt skadad, att få tänderna utslagna eller att få ärr i ansiktet, säger hon.
– I ett mejl till min socialassistent skrev jag därför att jag behövde hjälp med att flytta från Lund eftersom jag var rädd för honom. Men hjälpen uteblev.
Ett par månader senare misshandlar han henne våldsamt. Kraftigt blödande och med ett fem centimeter långt, djupt sår i pannan tar Annika sig till Usils akutmottagning. Först efter sex dagar blir hon utskriven.
Samma dag som misshandeln sker grips hennes före detta pojkvän av polisen, häktas och döms senare av Lunds tingsrätt till fängelse för grov misshandel.
Sedan Annika blivit utskriven från sjukhuset har hon sökt bostad i Lund och i andra kommuner.
– Egentligen vill jag inte lämna Lund, jag gillar staden. Stämningen är dynamisk med alla studenter – och Lund är vackert, säger hon.
För Annika blev "lösningen" ett rum på ett vandrarhem i en annan kommun. Rummet betalas av socialen och kostar 300 kronor per dygn, alltså 9 000 kronor i månaden. Eller nästan lika mycket som tre månaders förskottsbetalning för ettan med kök i Landskrona.
– Jag bor på ett vandrarhem där toaletten stinker urin och där männen gör sexuella antydningar när de får syn på mig. Det känns mycket obehagligt, därför stannar jag mest på mitt rum, säger hon.
Annika heter något annat i verkligheten.
% är glada
% är likgiltiga