Det började i ett vanligt kollegieblock.
Josefine Alvunger ritade snabbt upp hur det skulle se ut, pojkvännen byggde.
LUND.
Så föddes Feminetik - en sajt som på mindre än ett halvår fått många läsare, både i Lund och på andra håll.
Den som gillar att läsa Sourze.se kan också ha stött på Josefine Alvunger. Hennes texter är ilskna och glada, och handlar om små och stora saker.
Gemensamma nämnare, alltid utan undantag: henne själv och feminism.
- Jag tycker att man ska göra allt i sitt eget namn. Individualiteten blir ett vapen. Ingen kan säga att det jag känner och tycker inte är sant, eftersom det ju utgår från mig själv.
Josefine läser genusvetenskap på Lunds universitet, och jobbar i vår med en kombinerad kandidat- och magisteruppsats. Den handlar om svenska privatdrivna hemsidor om feminism.
- Det är den första forskningen som görs om det. Så det måste bli bra, säger hon utan att ge sken av att tro något annat än att det ska bli det också.
Sajten www.feminetik.se kom till som en plats för alla feminister att uttrycka sig. Det enda grundkravet för den som vill skriva är att han eller hon går med på att kalla sig feminist.
En och annan kan kanske tycka att ordet är urvattnat, eftersom så många kallar sig feminist, och lägger sina individuella betydelser i det.
Josefine Alvunger ser problemet - men vill inte backa från ordet.
- Man får göra sig till herre över det ordet då. Man får bestämma själv vad det ska betyda, ta det tillbaka, inte låta det gå förlorat.
Vad betyder det då?- Jag är feminist, och det betyder att jag motverkar könsorättvisor. Jag tror att kön är tomma kategorier som vi själva fyller med innehåll.
Blir du ofta "felläst"? Missförstådd?- Ja. Det händer hela tiden. Men om det är någon som kommenterar en text på sajten så kan jag ju gå in och förklara mig. Eller bli förbannad.
Webbpublicering ger möjligheten att hela tiden ändra i de texter som ligger ute - men det gör Josefine i princip aldrig.
- Det är nästan ett problem för mig. Jag skriver snabbt, och änd-rar nästan ingenting. Och jag vill inte ändra heller, även om det finns en del olyckliga formuleringar. Det får stå kvar. Det får liksom visa var jag stod då, när jag skrev det.
Vad gör du när du inte skriver eller pluggar?- Sitter här på Botulfs och dricker mycket öl och snackar mycket skit! Haha.
Josefine Alvunger får ofta höra att hon är stark eller tuff eller stolt - eller en bitch.
- Det är väl ett exempel på hur jag får en etikett för att jag är kvinna och är på ett visst sätt.
Josefine är näst yngst av sex i en småländsk familj. I Lund hamnade hon efter att ha hälsat på storebror under en karneval när hon gick i högstadiet.
- Jag hamnade på någon efterfest, och blev lite förälskad i hela stan.
När hon först började plugga bodde hon på den kristna Laurentiistiftelsen.
Där tappade hon den kristna tro hon har haft sedan barnsben.
- Nu betecknar jag mig som ateist. Jag klarade inte av det ständiga dåliga samvete som kristendomen ger. Det blev en sann befrielse att till sist inte finna Gud.
Nu bor hon centralt på Östgöta nation, och har jobbat en hel del där, bland annat som redaktör för tidningen Ostroskopet. Men i nationsvärlden är feminismen ännu en eftersatt fråga.
- Det finns oerhört mycket kvar att göra. Jämställdhetsplaner saknas på många ställen, bara för att säga en sak. Folk har liksom inställningen "vi är inte sexistiska här, vi är ju så högutbildade".