Nu skapas en korridor av kunskap

Nu ska de fyra anläggningarna knytas samman till en ”vetenskapskorridor” mellan Lund, Köpenhamn och Hamburg. De fyra planerade forskningsanläggningarna är alla avsedda för materialvetenskap. De jobbar dock med skilda tekniker och kan alltså komplettera varandra.

Men det kräver nya lösningar. Samordning av inköp, modeller för utbyte av studenter och forskare, principer för hur de attraktiva anläggningarna ska kunna användas.
– Ett av Europas problem är fragmentariseringen i 27 länder. Vi har 27 olika legala system, 27 olika innovationssystem och så vidare. Ska vi kunna konkurrera med USA och jättarna i Asien krävs det att vi samarbetar, säger Bengt Streijffert.

Det som går under namnet ”Vetenskapskorridoren” eller Science Corridor är ett sådant försök. Under 2009 har representanter från framför allt Lunds universitet och Deutsches Elektronen-Synchrotron (DESY) träffats och den 25 november skrevs ett första samarbetsavtal under.
– Vår del av Europa skulle kunna bli 2000-talets Silicon Valley, säger Lars Montelius, professor i fysik och chef för Öresundsuniversitetet. Vetenskapskorridoren är ett första steg att kunna realisera detta.

Lund och Hamburg blir de tyngsta delarna i korridoren – men även andra aktörer är välkomna. Redan finns Chalmers med, liksom delar av Oslo universitet. Ytterligare en boost är en planerad bro mellan Rødby och Puttgarten.

Bengt Streijffert, som fungerat som projektledare, ser korridoren som en ”organisatorisk ram” för att underlätta konktakterna mellan lärosätena.
– Det kan handla om att underlätta för forskare som vill komma till Lund att hitta bostad, att komma överens om investeringar så att man inte köper samma instrument.

– Forskare och studenter ska också få tillgång till hela detta utsträckta campusområde som nu bildas, säger Lars Montelius.

Först ut är planerna på en gemensam forskarskola och ett sommaruniversitet. Under vintern ska också inbjudningar gå ut till flera lärosäten – däribland Stockholm och Uppsala.
– Kan vi skapa en större bas, kan vi också skapa en större specialisering. Varje del kan göra det den är bäst på.

Samarbetsplanerna inkluderar dock inte bara forskning. Även utbildning ska kunna delas mellan Tyskland och Sverige. För företag kan det handla om att kunna ta alla de olika anläggningarnas olika tekniker i anspråk. I såväl Hamburg som Göteborg finns tung fordonsindustri som Airbus och Volvo. Likaså är läkemedelsindustrin stark i regionen. Att bygga upp samarbetsformer som Vetenskapskorridoren är inte på långt när så dyrt som att bygga stora forskningsanläggningar.

Dessutom finns det flera tänkbara finansieringar – framför allt EU:s medel för regional utveckling.
– Vi förbereder just nu en ansökan om en-två miljoner euro ur EU:s Östersjöprogram. Det är en början, säger Lars Montelius.

Massiva investeringar i infrastruktur och forskning

Sammanlänkandet av Skåne, Danmark och Nordtyskland har de senaste åren accelererat. Främst har det handlat om infrastruktur – Öresundsbron och Stora Bält-bron. Runt hörnet väntar Citytunneln och en fast förbindelse över Fehrmarn Bält.

Även tunneln under Hallandsås kan ses som ett led i att knyta regionens delar närmare varandra. Tillsammans räknas investeringarna i hundratals miljarder kronor.

De fyra forskningsanläggningar som nu planeras – två i Hamburg och två i Lund, innebär ytterligare investeringar på cirka 32 miljarder svenska kronor – allt inom materialvetenskaplig forskning.