Uppror i forskarleden

Text: Anne Aobadia
Publicerad 9 januari 2010 6.00 Uppdaterad 9 januari 2010 9.33

Lund.
Lunds medicinska forskarelit är i uppror mot Universitetsledningen. Bråket handlar om vem som ska kontrollera regeringens öronmärkta miljonanslag – forskarna själva eller Universitetsledningen.

LUND.

Forskarna är eniga: De är bäst lämpade att bestämma hur regeringens pengar till strategisk forskning ska användas.

Bo Ahrén, dekanus vid medicinska fakulteten, och rektor Per Eriksson tycker däremot helt annorlunda. Universitetet har ett större ansvar.

– Detta är en ny typ av statliga pengar som Universitetet ansökt om. Det handlar inte om externa anslag som går in på forskarnas konton direkt, säger Bo Ahrén.

Han förklarar att femtio procent av anslagen ska fördelas av Universitets- och fakultetsledningen i dialog med forskarna. Resten styr forskarna enväldigt över.

– Det har varit många möten och diskussioner under lång tid men tyvärr har vi olika syn. Vi har inte kommit ända fram i alla lägen.

Kanske är det så att det finns en viss ovana hos båda parter om hur pengar till strategiska satsningar ska fördelas, menar Bo Ahrén.

Klart är att det skett en präktig krock mellan toppforskarna och Universitetsledningen. Det är en tydlig ideologisk skillnad mellan parternas synsätt.

– Universitetet har ett ansvar att utveckla forskningen långsiktigt. Visst kan man prata om kulturkrock. Är universitetet ett forskarhotell eller något större än det? säger Bo Ahrén.

FAKTA(Bakgrund

Det är inte bara stamcellsforskarna i Lund som är på krigsstigen. Även Parkinson-, cancer- och diabetesforskarna vid Lunds universitet är starkt kritiska till Universitetsledningen. Samtliga har skrivit liknande brev till rektor strax före jul där samma slags kritik framförs.
Det är inte meningen att Universitetet ska lägga beslag på pengarna centralt utan de ska användas av forskarna, förklarade Arne Johansson, huvudsekreterare vid ämnesrådet för naturvetenskap på Vetenskapsrådet i fredagens Sydsvenskan.

Miljarder till strategiska satsningar

Från och med 2009 har regeringens anslag till svensk forskning höjts med cirka 20 procent. Från 25 miljarder till 30 miljarder per år. 1,8 miljarder går till så kallade strategiska satsningar inom medicin, teknik och miljö. De statliga forskningsråden – Vetenskapsrådet, Vinnova med flera – bedömer forskarnas ansökan och fördelar pengarna för att maximera samhällsnyttan. Bråket i Lund handlar om hur de öronmärkta miljonanslag som kommit Lundaforskarna till del ska fördelas. Totalt fick Lunds universitet 715 miljoner för att bygga upp världsledande forskning inom nio strategiska områden. Tätt följt av Chalmers Tekniska högskola som fick 700 miljoner för fem strategiska områden.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Uppror i forskarleden"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu