Kärvt för Lund locka utländska studenter

Text: Niklas Orrenius
Publicerad 25 januari 2010 8.06 Uppdaterad 26 januari 2010 1.12

Lund.
Vissa lärosäten ska inte forska så mycket, utan specialisera sig på utbildning. Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP) tankar lär inte bli populära i Malmö. I Lund har ministern bättre chanser att bli omtyckt. Men då krävs att han berättar hur Sverige även i fortsättningen ska locka begåvade fattiga utländska studenter.

När Sydsvenskan lät Malmö högskolas rektor Lennart Olausson skicka med frågor till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz bultade de av en längtan att bli sedd och uppskattad. Ett exempel:

"Du är varmt välkommen till Malmö högskola för att hälsa på - när kommer du hit?"

När Sydsvenskan ställer frågan undviker ministern att svara (Lunds universitet har han redan besökt "ett par gånger"). Krantz säger att "planeringen för året pågår" och vill inte lova att han hinner med Malmö.

Däremot tänker han snart åka till USA, för att studera det amerikanska högre utbildningsväsendet. I USA finns mycket att inspireras av, säger Tobias Krantz. Som den höga specialiseringen, där vissa lärosäten är extremt bra på forskning.

- Andra är istället väldigt bra på grundutbildning. Jag tror att det är framtiden, att vi kommer att få se mer av specialisering även här i Sverige, säger ministern.

Det är inte alls de tongångar som Malmö högskolas rektor Lennart Olausson skulle vilja höra. Ända sedan starten 1998 har Malmö högskola skrikit efter större forskningsresurser, för att öka sin akademiska trovärdighet.

Målet var tydligt på den tiden: att snabbt bli universitet. Dels som en fjäder i hatten för den snabbväxande staden, visst - men framför allt för att stå på egna, självständiga forskningsben och kunna examinera doktorer.

- När Malmö högskola inrättades var det rena Klondyke kring de nya, unga högskolorna, säger Mats Benner, professor vid forskningspolitiska institutionen i Lund.

Men de politiska vindarna vände. Redan runt år 2003, under S-regeringens tid, stod det klart att en universitetsstatus var långt borta för Malmö. Och nu, i januari 2010, pratar alltså den ansvarige ministern om en ännu tydligare uppdelning mellan elituniversitet och högskolor.

"Visa framfötterna" är ett uttryck som ofta återkommer när Tobias Krantz talar.

- Det gäller för alla lärosäten, gamla som unga, att visa framfötterna. Är man duktig får man mer pengar, är man mindre duktig så får man mindre pengar.

När Krantz får frågan "Är det viktigt att det forskas mycket på Malmö högskola?" ger han inget rakt svar.

- Malmö högskola är ett lärosäte som på många sätt är duktigt och framstående, säger ministern.

Tobias Krantz vill inte tala om för lärosätena hur de, som han säger, ska "möta framtidens utmaningar". I nästa andetag ger han dem rådet att specialisera sig:

- I framtiden kommer vi nog att få se det: några svenska lärosäten som fokuserar nästan enbart på grundutbildning. Andra högskolor kommer kanske att bli världsledande inom forskning på några få områden.

Ministern jämför gärna lärosäten med företag:

- Det finns nya företag som snabbt blir världsledande och det finns gamla företag som inte lyckas. Att man är gammal leder inte självklart till nya framgångar. Alla lärosäten måste visa framfötterna.

"Peter Honeth" står det på namnskylten till rummet bredvid Tobias Krantz på utbildningsdepartementet. Att Lunds universitets förre förvaltningschef numera är statssekreterare garanterar att Lund aldrig glöms bort under regeringen Reinfeldt. Tobias Krantz talar gärna och uppskattande om Lund, om den avancerade forskning som bedrivs där.

Betyder det att Lunds rektor Per Eriksson kan luta sig tillbaka och njuta? Absolut inte. Lunds universitet har skickat med Sydsvenskan en fråga om det som oroar många svenska lärosäten just nu: Hur ska Sverige locka toppkompetenta, fattiga, utländska studenter när regeringen inför avgifter på sjuttio tusen kronor per läsår?

Tobias Krantz försvarar de nya avgifterna för utomeuropéer med att resurserna för svenska studenter annars dräneras och att svenska studenter utomlands brukar få betala för sina kurser. Hans tredje argument handlar om att svenska lärosäten ska konkurrera med kvalitet och inte med gratis kurser.

- Våra lärosäten, däribland Lunds universitet, måste bli mycket bättre på att marknadsföra sig. "Kom hit, vi har topputbildningar här". Sedan ska vi se till att det finns ett stipendiesystem som gör att exempelvis studenter från utvecklingsländer ska kunna komma.

Hur blir stipendiesystemet?

- Det är en fråga som vi återkommer till inom några veckor. Vi ska lägga en proposition om avgifterna och där finns ett stipendiesystem med. Exakt hur det ska se kan jag inte gå in på.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Kärvt för Lund locka utländska studenter"?

  • MAH passar inte in i en liberalistisk människosyn
  • Artikeln ger en känsla av att utbildningsvetenskap fortfarande inte klassas lika högt som naturvetenskaplig. Det kan bero på att forskning inom utb.vet. anses flummig då den utgår fr. tolkningar av hur människor beter sig i olika situationer. På MAH förespråkas lärande genom samarbete mellan elever oavsett nivå och där omgivningen främst står t. ansvar för förverkl. av indvidens utveckl.En lib. människosyn där individens ansvar väger tyngre än konsekv.av miljön passar därför inte FP pol.agenda.
  • Sven
  • måndag 25 januari 2010 kl 11:28

  • Jag tror inte du vet vad ordet riktigt betyder....
  • Vetenskap? Organiserad & verifierbar kunskap? Känns lite magstarkt att ta det MAH pysslar med och lägga till just det ordet - lite som genusvetenskap egentligen borde kallas "genustyckande".
  • MAH=PAH
  • måndag 25 januari 2010 kl 13:47

  • Verifierbar javisst...
  • Om nu FP och Vetenskapsrådet hade betraktat hermenutologisk forskning lika verifierbar som naturvetenskaplig så hade vi inte haft några problem. Att Fp inte svarar på huruvida MAH bör satsa på forskning samtidigt som anslagen uteblir ovannämd typ av forskning innebär i längden att läraryrket inte får den status som den har i andra länder. Så länge obehörig skolpersonal kan gå in och ta ett lärarjobb & där en oförändrad vetskapl.status av lärarutb. uteblir så blir det ju billigast så för staten.
  • Sven
  • måndag 25 januari 2010 kl 15:23

  • Fp gillar inte flum
  • För att svara på förra inlägget: Fp gillar inte flum. Därför ligger MAH lite illa till. MAH får hoppas att Mona vinner valet och anlitar en ny minister - vad sägs om Percy Nilsson eller Ingemar Reepalu som utbildning / forskning minister i den nya S regeringen?
  • Sven-Gösta
  • måndag 25 januari 2010 kl 12:07

  • Flum?
  • Många lever tydligen i vilfarelsen om att så fort man forskar om villkoren för att få människor att utvecklas utifrån en unika och individuella förutsättningar där både personliga och miljömässiga faktorer spelar roll så benämner man detta som "flum". Kanske är det så för att forskningen inte handlar om "ettor och nollor" och där varje människa har olika behov för att det beror på vilken grundsyn på lärande man valt att anamma. Mot fråga: Vad är inte flum?
  • Sven
  • måndag 25 januari 2010 kl 15:35

  • Definiera flum
  • Sven-Gösta: Kan du definiera vad du menar med flum? För mig betyder det ungefär godtyckligt tyckande och det tycks vara precis det du sysslar med. MAH=PAH: Om du hade läst på din vetenskapsteori innan du uttalade dig om vad vetenskap var skulle du förhoppningsvis haft en ödmjukare inställning till begrepp som "verifierbar" eller "bevis". Du ser det finns inga bevisbara absoluta sanningar, bara kvalificerade gissningar. Frågan är när är en gissning "kvalificerad" och när är det ren "chansning"?
  • Sven-Christer
  • måndag 25 januari 2010 kl 19:18

  • språktest?
  • Krav på åtminstone halvtaskiga eller bättre resultat på ett engelskt språktest skulle nog hjälpa för att rekrytera toppkompetenta utbytesstudenter, eller iaf för att höja snittkompetensen bland studenterna på kurserna. Det finns ingen poäng i att folk som saknar kommunikationskompetens ska ta upp plats på kurser.
  • Jonas
  • måndag 25 januari 2010 kl 12:08

  • Fattiga?
  • Bistånd ligger under biståndsbudgeten.. För övrigt kan man ta ett lån och se det som vilken annan investering som helst. Men det kanske är bättre att skära ner på högskoleplatserna istället. På grund av alla utbildningsplatser som ej leder till något jobb inom området verkar folk se det som ett tvång att inneha en mastersexamen för att få jobb.
  • Peter
  • måndag 25 januari 2010 kl 13:28

  • Lunds Univ
  • Universitetet skall vara känt för sin forskning och utbildning inte för att det finns gratiskurser. Oftast känner man inte till LU så man får förlara att det ligger när Köpenhamn men på andra sidan. Språkkrav också på studenterna I frankrike och Spanien må man ha 1 års godk¨nda språkstudier innan man får börja.
  • Gustaf
  • måndag 25 januari 2010 kl 13:37

  • Begåvade studenter?
  • Hur många "toppkompetenta studenter" får vi hit? Jo, en försvinnande liten minoritet. De flesta utomeuropeiska studenter har låg studievana och klarar inte av sin utbildning!
  • Johan
  • måndag 25 januari 2010 kl 14:33
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu