I skuggan av Karl XII

1715-1718. Karl XII återvänder efter många års krig utomlands. Han bosätter sig i Lund, och under två år styrs Sverige härifrån.

1718. Den 30 november skjuts Karl XII vid Fredriksten i Norge.

1818. På hundraårsminnet av Karl XII:s död inleder diktaren Esaias Tegnér Lundatraditionen att hylla hans minne. Tegnér skrev dikten "Kung Karl, den unge hjälte" där han glorifierade krigarkungen.

1853. Första fackeltåget. Nationalromantiskt inriktade studenter tågar från Tegnérstatyn till Katedralskolan. Fackelåget blir en tradition.

1889. Studentkåren splittras när liberala och radikala studenter hellre vill fira minnet av franska revolutionen. Från och med nu får 30 novemberfirandet en starkt konservativ prägel.

1914-1920. Uppehåll i firandet på grund av första världskriget och bristande intresse.

1921. Studentkåren vill inte fira Karl XII, men konservativa studenter håller traditionen vid liv genom att bilda 30-novemberföreningen.

1930-talet. Hitlertid i Tyskland. Intresset för det nationella och storsvenska ökar bland studenterna i Lund. Allt fler studenter deltar i Karl XII-tåget.

1939. Ett undantagsår. Den 30 november förvandlas till en manifestation för Finlands sak. Även vänsterinriktade studenter tågar i det största 30-novembertåget någonsin.

1950. En sexårig Lars Hultén får följa med sin mamma i fackeltåget till Karl XII:s minne i vad som kom att bli det sista firandet före 1960-talet. Detta år upplöses också det svenska nazistpartiet.

1965. Nationellt sinnade studenter med Lars Hultén i spetsen återupplivar traditionen med fackeltåg den 30 november.

1968. 250-årsminnet av Karl XII:s död högtidlighålls med den största marschen på många år. Karl XII-högtiden i Stockholm får uppmärksamhet eftersom arrangörerna med flygblad förbjuder "judar och negrer" att delta.

1978. Stor motdemonstration, ledd av moderata ungdomsförbundet, med ett par hundra deltagare. Fyrtio personer tågar med 30-novemberföreningen.

1981. 60-årsfirande för 30-novemberföreningen. Tre motdemonstranter grips, misstänkta till "försök till skändande av nationalsymbolen" (svenska flaggan). En av dem, en trettonåring, visar rumpan åt fackeltåget.

1984. De första skinnskallarna med rasistiska motiv dyker upp. Motdemonstrationen samlar 400 personer, varav fyra stycken senare blir gripna. De 22 poliserna kan inte hålla kontroll. Ägg och stenar kastas mot 30-novemberföreningens medlemmar, som tvingas fly.

1985. Polisen är bättre förberedd och mobiliserar ett hundratal man som skydd för fackeltåget. Kvällen blir lugn. Kostnaderna för polisens insatser: runt 50 000 kr.

1986. Efter en juridisk process får 30-novemberföreningen tillstånd att tåga. 119 polismän skyddar fackeltåget. Inga sammandrabbningar.

1987. Runt 100 personer går i det 135:e fackeltåget till Karl XII:s ära. Även polisen är ett hundratal. Motdemonstrationen samlar ett tusental personer och vissa kastar sten och flaskor. Under kvällen grips femton personer och en person förs till sjukhus. Polisen beslagtar knivar, skruvmejslar och andra föremål tänkta att användas som vapen. Polisens insatser kostar 100 000 kr.

1988. Stökigt. Fackeltåget blir tre timmar försenat. Hitlerhälsningar i tåget. Ett tusental motdemonstranter, med prästen Ingemar Simonsson som talare. Sju poliser förs till sjukhus efter att de fått rökskador från en rökgranat, sammanlagt jobbar 150 poliser. Vid Karl XII-hyllningar i Stockholm grips 140 personer.

1989. 30 november har blivit en sorts happening som samlar tvåtusen nyfkna Lundabor. Ett hundratal i fackeltåget, dubbelt så många motdemonstranter. Riksdagsman Hans-Göran Franck (s) talar om faran med vardagsrasism. Karl XII-vurmarna har hyrt en sal i Stadsbiblioteket för eftersits, med stor vandalisering som följd.

1990. Hyfsat lugn demonstration, men väldigt bråkigt efteråt. Hundra ungdomar stormar en pressbyråkiosk och krossar flera skyltfönster. 150 i fackeltåget, där norske historikern Alf Bjerke håller högtidstalet. 170 poliser försöker hålla ordning, de möts av rop som "eins, zwei, drei - nassepolizei!".

1991. Så kallade antirasister från danska BZ dyker upp för första gången. De bygger barrikader och vid sammandrabbningar kastas föremål mot polisen. 170 polismän deltar. Flera skadas. 65 demonstranter grips. Fackeltåget ställs in.

1992. 30-novemberföreningen får demonstrationstillstånd och samlar hundra deltagare. Högtidstalet hålls från Universitetshusets trappa istället för på Katedralskolans gård. Drygt 1 400 motdemonstranter. De är beväpnade, men något våld används inte.

1993. Polisen skiljer demonstranterna åt. Karl XII-anhängarna erbjuds Klostergårdens IP och antirasisterna med ditresta BZ-anhängare får vara på Smörlyckans IP. Olaglig motdemonstration senare på kvällen. Cirka 400 grips och 91 anhålls. 1300 poliser deltar - den största polisinsatsen dittills i Sverige. Kostnaden för pådraget blir nästan nio miljoner kronor.

1994. 30-novemberföreningen får avslag när de söker demonstrationstillstånd, men få rätt när de överklagar och samlar ungefär 20 personer till sitt firande. Få motdemonstranter syns under kvällen. Danska BZ uttalar sig i förväg om att de inte har tänkt att dyka upp i Lund och det gör de heller inte. De säger att "Vi har stoppat deras marsch tre år i rad. Det räcker. Nu ska vi ägna oss åt den verkliga fienden, det kapitalistiska systemet". Kvällen avlöper lugnt och inga gripanden görs.

1995. Lunds kommun storsatsar för att skapa en fredlig 30 november. Under parollen "Ljusets natt" hålls en rad kulturarrangemang i hela centrum.

1996-2002. Traditionen med "Ljusets natt" fortsätter ett par år. Varje år söker kommunen tidigt demonstrationstillstånd för samtliga viktigare samlingsplatser i stadskärnan. 30-novemberföreningen firar i enskildhet.

2003. Två Karl XII-manifestationer, en den 29 november i regi av Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna, en den 30 november i regi av 30-novemberföreningen. Totalt ett 70-tal deltagare. För första gången sedan 1993 bär deltagarna facklor.