De står i en klädkammare och håller på att förbereda sig för arbetsdagen. Ett par gympaskor täckta av silverpaljetter ligger slängda på golvet, nu ska de bytas ut mot ett par klackskor som passar till de hellånga klänningarna i rött och blått.
– Men korsetten hoppar vi över. Förhoppningsvis märker ingen det, säger Sofia Grahn samtidigt som hon försöker fästa en hätta på huvudet på kollegan Klara Persson.
På Kulturen i Lund kan besökare just nu kliva rakt in i historien och möta 1700-talsfröknar, känna doften av luktsalt och höra tidsenlig musik. Det här är den andra epoken som får liv på Kulturen i sommar. Förra veckan gestaltades ett professorshem från mitten av 1800-talet, och senare i sommar kommer besökare även kunna se hur bönder levde. Urvalet av epoker styrs av de olika byggnaderna på friluftsmuseet, 1700-talet visas tillexempel upp i Västra Vrams prästgård som byggdes 1757.
– Vi vill att det ska vara så autentiskt som möjligt. Vi har bland annat använt oss av texter som berättar om hur människor levde på den tiden, berättar Madeleine Larsson, utställningspedagog på Kulturen.
Men det kan vara svårt att avgränsa sig. Olika epoker flyter in i varandra och det är inte alltid glasklart vad som är just 1700-tal, och då måste man helt enkelt göra ett urval och välja en berättelse, menar Madeleine Larsson.
– Och det är ju bland annat därför vi har levandegörare på plats, för att de ska kunna prata med besökarna om sådant och svara på frågor, säger hon.
Inne i prästgården sätter sig Klara Persson och Sofia Grahn vid ett litet bord. Inför arbetet har de läst på om de olika epokerna, och efter att ha gått estetiska programmet med inriktning mot teater på gymnasiet har de inga större problem med att leva sig in i olika roller. Framför sig har de en pigtittare, puderdosor och rouge. Förvandlingen fortsätter när de pudrar ansiktena kritvita.
– Jag tror att de tänkte mycket på sitt utseende då. Det har väl inte ändrats så mycket egentligen, men nu har vi brunkräm istället, säger Sofia Grahn.
I sommar hoppas Kulturen att de genom levandegörandet av historien ska kunna skapa beröringspunkter mellan då och nu.
– Historieämnet handlar ju om oss människor, vi är både producenter och produkten av historien och det vill vi att besökarna ska få med sig när de varit här, säger Madeleine Larsson.