– Det är flashigare för poliser att jobba med grov organiserad brottslighet
och narkotikabrottslighet än att jobba med brott mot kvinnor och barn – fast
brott mot kvinnor och barn är mycket svårare att utreda. Egentligen borde
man satsa mer på den här typen av brottslighet i förhållande till annan
brottslighet, sa Anna Gustavsson.
Hon är Skånes första kvinnliga kommissarie och ledare för Projekt Karin som
särskilt syftar till att hjälpa kvinnor som drabbats av våld.
– Vi tänker ofta på sönderslagna kvinnor i de här sammanhangen. Men så ser
kvinnomisshandeln inte alltid ut. Ofta syns den inte. Det är ofta
kränkningar och hot om våld.
Panelsamtalet avslutade ett seminarium på Språk och litteraturcentrum om våld
mot kvinnor.
Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, lyfte fram
negativa effekter av medierapporteringen.
– Domstolsväsendet måste förstå medierna bättre och hur våldtäkt och våld mot
kvinnor beskrivs. Det finns en samstämmighet i hur det beskrivs i medierna
och hur det beskrivs i domarna.
– Samtidigt finns det en föreställning om att domarna inte påverkas av media.
Men alla människor påverkas av vad de läser.
I våldtäktsmål finns en stor fokusering på kvinnan, både i media och i de
skrivna domarna, menar Gunilla Jarlbro.
– Hur hon var klädd. Om hon gick in i fel hus eller fel bil. Vid
egendomsbrott skulle knappast samma sak hända: Hur var han klädd vid rånet?
Brukar han bli rånad?
Det finns en stor orättvisa i hur män och kvinnor kan utnyttja rättsapparaten,
menar Annika Rejmer, universitetslektor i rättssociologi.
– Kvinnor och barn har inte tillgång till rättsystemet på samma sätt som män.
Det är inget man pratar om, men så är det.
– De är kört för de kvinnor som begär att få ensam vårdnad av barnen för att
deras man slår dem. Istället måste kvinnan polisanmäla och invänta dom och
sedan stämma om ensam vårdnad för att kunna vinna.
Det gör att processen kan bli väldigt utdragen och att kvinnan riskerar att
utsättas för mer våld, menade Annika Rejmer.
Anna Gustavsson höll med om att det blev utdraget med parallella brottsmåls
och civilrättsliga processer.
– I andra länder finns det familjedomstolar, det kanske skulle vara något att
titta på.
Maria Chowdhury, studentombud för Lunds universitets studentkår, menade att
det inte räcker med att uppnå jämnare könsfördelning i olika sammanhang.
– Det går inte bara att tänka att kvinnor är goda och män är onda. Och får vi
en jämn fördelning så vägs männens ondska upp av kvinnornas godhet.
– Det räcker inte att bara få in de här kvinnorna. Man måste också fråga sig:
Vilka normer gäller? Vad sitter i väggarna?