– Vart ska våra barn ta vägen om vi inte finns? undrar föreståndare
Maria Söderqvist.
När kommunen införde så kallad direkt skolpeng förlorade Romano Trajo i ett
slag 600 000 kronor. Pengarna räcker i stort sett bara till att ordna
mellanmål för de runt 30 barn och ungdomar i alla åldrar som varje vecka
besöker fritidshemmet.
– Nu får vi bara pengar för barn som är inskrivna men vi har öppet för alla
barn i området, säger Maria Söderqvist, som jobbat här i fem år.
Nästa år firar fritidshemmet 20 år. Det öppnade 1989 för att ge stöd och
läxhjälp till romska barn.
Sedan dess har Romano Trajo utvecklats till en mötesplats för alla barn och
ungdomar som bor på Magistratsvägen. En del är inskrivna, andra inte eller
skrivna på andra fritidshem.
Hit kommer också äldre ungdomar som fortsätter att gå hit med sina yngre
syskon. Och här blandas många olika kulturer.
– Här finns romer, albaner, kurder, araber och svenskar, säger Valentino
Ibrahimovic som haft Romano Trajo som ett andra hem sedan han var liten.
Nu läser han internationell ekonomi på Katedralskolan och tänker bli
fastighetsmäklare. Han tror att han fungerar som en förebild för de yngre i
området.
– De tror ju inte att någon från förorten kan komma in på en fin skola som
Katte, säger han.
Också Harris Gashi, kallad Alban, kommer hit trots att han går på gymnasiet
och läser till kock på Vipan.
– Här är vi som en enda stor familj, säger han. Min lillebror som är 13 går
hellre hit än till fritidsgården. Här blir alla sedda och accepterade. Vi
går hit för att Maria och Robert är våra vänner.
Också Robert Nikolic har varit på Romano Trajo sedan han växte upp på
Magistratsvägen. Nu är han vikarie på en halvtidstjänst som egentligen inte
finns.
Jeanette Bahronsson hoppas få en praktikplats här efter jul. Nu är hon ofta
här med döttrarna Gloria, 4 och Shakira, 1 och äldsta dottern som går i
skolan.
– Jag brukar laga mat en gång i veckan när vi äter tillsammans, säger hon.
Att det är ont om personal gör att verksamheten inte fungerar som den gjort
tidigare.
Pengar till utflykter saknas och den låga bemanningen gör det svårt att kunna
gå undan med enskilda barn för att läsa läxor.
– Då lämnar man ju över helt till den andra att fixa mellanmål och sådant,
säger Maria Söderqvist.
Hon tror det är svårt att få Romano Trajo att fungera som andra fritidshem,
med formella ansökningar och ifyllda blanketter.
– Våra barn kommer hit på ett annat sätt, säger hon. Och vi har högre
toleranströskel.
Behandlingen av romer har aktualiserats på flera sätt i höst. DO,
diskrimineringsombudsmannen, har slagit larm om att romska barn
diskrimineras i skolan. SVT:s Uppdrag gransknings berättade om romska barn
som bor i utdömda husvagnar i Göteborg och Malmö kommun har slagit larm om
att många romska barn inte går i skolan.
Det problemet finns inte i Lund, menar personalen på Romano Trajo . Men
samtidigt ifrågasätts den enda verksamhet som riktar sig till den här
gruppen barn.
– Antalet romer i området har ökat. Vart ska de ta vägen om vi inte
finns? undrar Maria Söderqvist.