Lund. Torsdag, dagen efter polis ingripandet på Bankgatan. En grupp
sympatisörer till de gripna ockupanterna står utanför polishuset
på Fjelievägen.
Tidsfördriv: att smågnabbas med poliserna som bevakar dem.
När en kvinna väljer att gå ut på gatan för att slippa ta sig genom
sympatisörsgruppen ryter en polis åt dem att ställa sig så att fotgängare
kan passera på trottoaren. Sympatisörerna opponerar sig men skapar en
passage.
När en cyklist tar sig genom gruppen ropar en sympatisör: ”han cyklar på
trottoaren, stoppa honom” svarar en polis ”ja, det kan vi göra” men slår
sedan ut med handen för att understryka att han inte tänker ingripa i den
något spända situationen.
”Papa Reko” och ”Trulsa” deltar inte i gnabbandet, utan väntar på att deras
kamrater ska bli frigivna.
De vill inte uppge sina riktiga namn av rädsla för att bli svartlistade hos
hyresvärdar och, i ”Papa Rekos” fall, för att han tror att det kan
försämra hans position i den polisutredning som pågår mot honom. Han greps
när Smultronstället utrymdes i tisdags.
– Till en början var poliserna inte särskilt militanta, de gick in i huset och
sa: ”släng ner dina grejer i en väska och så går vi”. Men allt som tiden
gick blev de mera irriterade, berättar 21-årige ”Papa Reko”.
Han fick sitta i en cell innan han förhördes misstänkt för olaga intrång.
– Jag erkände ingenting för jag tycker inte att jag har gjort något fel.
Han är skriven i Kristianstad. Där hade han en lägenhet och ett jobb som
tidningsbud.
– Men jag fick så ont i ryggen att jag var tvungen att säga upp mig. Jag kunde
inte sjukskriva mig. För att inte öka på mina skulder och bli vräkt sa jag
upp lägenheten. Jag fick ingen hjälp eller vettiga svar varför av socialen.
Det är jättesvårt att få det här att låta bra, men det var min lösning,
säger ”Papa Reko” som nu bor hos kompisar i Lund och Malmö.
Flickvännen ”Trulsa” vistades också på Smultronstället och hävdar att
kommunens företrädare ljuger när de uppger att de flertalet gånger sade åt
ockupanterna att flytta ut.
– De sa till oss att de inte hade några planer på att vräka någon, utan att de
skulle ha fler möten och fortsatt dialog med oss. Men så blev det precis
motsatsen.
Då och då höjs stämningen utanför polishuset. En efter en under torsdagen
släpps de gripna ockupanterna. Förhören är slut och nu går kaffemuggarna
runt, choklad bryts och teorier förs fram.
– Jag tror inte att det kan bli grovt olaga intrång, säger en demonstrant till
en nyss frisläppt.
– Nej, jag vet inte, polisen har inte sagt något mer än att jag kunde gå och
att jag fortfarande var misstänkt, svarar han.
Under dagen hade han fått en falafel.
– Ja, de hade väl tagit något recept och gjort en sorts falafel, säger han.
– Bättre än McDonalds, påpekar hans kompis.
– Ja.